FrittLiv´ Logo
"Var inte rädd för döden.         
Var rädd för det olevda livet!"
Bertolt Brecht
By AutonomTech.se Frittliv Campingwebb på Facebook

Mobil / Off-Grid 12/24/48Volt

Elförsörjning vid campande / stuga utan 230V elnäts­anslutning

Ursprungligen var sidan helt inriktade på campande i husvagn, husbil eller campervan, men tar mer och mer in även aspekten kring off-grid i stuga / tiny house utan nätanslutning.

 

LaddBooster - Laddning från bilen

Uppdaterat: 2018-01-28
Kör man ofta, typ var eller varannan dag, med bil-husvagnen / husbilen / campervan kan man ofta klara sig med laddning av bodelsbatteriet från bilens generator. I husbil / van klarar man sig troligen hyfsat bra med direkt laddning från generatorn via ett skiljerelä, se längre ned här.
Med husvagn blir dels elledningarna väldigt långa så man får spänningsfall, dels blir det lätt lite spänningsfall i elkontakten vid draget. Det gör att man inte når upp till 14,4V laddspänning vid husvagnsbatteriet och därmed får dålig laddning. Lösning på det heter booster / laddbooster / batteri-booster.

Boostern klarar ofta att arbeta med en inspänning på 9-14V och höjer upp laddspänningen vid förbrukningsbatteriet i husvagnen till 14,4V. Därmed uppnås bra laddning av bodelsbatteriet oavsett vanliga spänningsfall. Normalt är ett skiljerelä inbyggt i boostern, för att skydda bilens startbatteri från urladdning.

Laddningen från boostern är ofta en enkel s.k. UI-laddning (konstant spänning / konstant ström), vilket inte är en så skonsam och vårdande laddning för lång batterilivslängd! Den bör därför kombineras med en skonsam och vårdande laddning från en modern batteriladdare, tycker jag. Finns dock laddbooster med intelligent flerstegsladdning också. Även laddning från solpanel med solladdregulator laddar skonsamt och vårdande, som t.ex. Solara´s.

Laddbooster begränsar även laddströmmen, så vid kraftigt urladdade bodelsbatterier kan generatorn ändå ladda startbatteriet fullt oavsett bodelsbatterierna.

Exempel: LEAB DC-DC Booster 12V-12V, ger 14,4V laddspänning.

2010-09-01, Uppdaterat: 2018-01-28
Laddboosters från CTEK med skonsam bra batteriladdning:
CTEK har ett par modeller av laddbooster för husvagn / husbil, där man antingen kan koppla in laddning både från generatorn och solpaneler eller bara från generatorn.

CTEK´s booster-laddare:
CTEK D250S Dual, booster + MPPT för generator- och solcells-laddning.
CTEK D250SA, senaste produkten, kompatibel med ECU-styrda generatorer.
CTEK SMARTPASS 120, elektroniskt skiljerä ≤120A laddström.
CTEK SMARTPASS, elektroniskt skiljerä ≤80A, lite enklare.
Youtube-presentation av D250S Dual funktion.
CTEK D250S(A) DUAL har funktion med boosting av bilens laddspänning till bodelsbatteriet upp till 14,4V (=100% laddning), batterifrånskiljning (börjar ladda husvagnsbatteriet först när bilens startbatteri nått upp till 13,8V laddspänning (= prioriterar 80-90% laddningsnivå i startbatteriet) kombinerat med MPPT (maximum power point tracking) för solpanelens laddning, allt med skonsam 6-stegs laddningmodell av bodelsbatteriet inkl temperaturgivare för batteriet!
Efter fulladdat bodelsbatteri går den ned till skonsam underhållsladdning på 13,8V! (Det gör inte en vanlig laddbooster.)
Med CTEK D250S DUAL får man även laddström till startbatteriet från solpaneler, när väl bodelsbatteriet är helt uppladdat, vilket mest har någon betydelse för husbilsägare när deras fordon inte används under en längre tid. Men bodelsbatteriets laddning prioriteras före startbatteriets.

2010-09-17
OBS!
Enligt CTEK D250S DUAL User Manual är max tillåten spänning in från solpanel 22V!
Min solpanel har en tomgångsspänning på 25V, vilket då är för högt för CTEK D250S DUAL - lite märkligt tycker jag!
- CTEK D250S DUAL, Svenska CTEK´s webbsida.
(Har blivit tvungen att ta bort alla direktlänkar till produktsidor då tillverkarna ändrar dessa så ofta.)

2020-07-20
Victrons DC-DC konverters / laddare
Victron har produkter med hög kvalitet och effektivitet som kommunicerar med app i mobilen för bra driftsinfo. Victrons DC-DC konverters / laddare
Orion-Tr Smart DC till DC-laddare är en 30A professionell DC till DC-adaptiv 3-stegs-laddare med inbyggd Bluetooth. Är bra med begränsad laddström, både för generator samt dimensionering av elsystemet.
För användning i dubbla batterisystem i fordon eller på båtar där (smart) generator och startbatteri används för att ladda servicebatteriet. Enheten kan övervakas och programmeras via Bluetooth och kan styras via en fjärrstyrd på/av-strömbrytare och har en har en mekanism för att detektera om motorn med generator är igång. Både för litium- och bly-batterier.
Orion-Tr Smart DC till DC isolerad laddare


Skiljerelä / Skiljediod - Laddning från bilen

2008-03-10, Ändrad 2018-01-28
Man kan använda sig av laddning från bilen utan booster även för husvagn, om man inte har behov av så snabb eller mycket laddning samt har tillräckligt grov ledningsarea mellan bilens batteri via släpvagnskontakten fram till husvagnens batteri.
För val / beräkning av ledningsarea kan man hos 24volt.eu använda Kabelarea- och spänningsfallskalkylator - bara att mata in siffrorna.

OBS! När vi vid lite djupare diskussioner på Internet trängt längre in i detta visar det sig bli svårt hur man ska dimensionerar sådana ledningar mellan generatorn och bodels­batterierna i en husvagn eller camper-van! I princip behöver de dimensioneras för max laddström från generatorn, vilket i många fall innebär kabel med 35mm² ledningsarea. Men samtidigt har ju de flesta bilar släpvagns­kontakt med en kopplad ström­matnings­kabel som många använder för just sådan här laddning i husvagn, vilken sannolikt är klenare.
Problemet är att man har ingen tydligt ström att dimensionera kablar m.m. för vid sådan direkt laddning från generatorn via skiljerelä till bodels­batteri!

Vid 5m ledningslängd (10m totalt) mellan batterierna får man vid 10A och en ledningsarea på 10kvmm ca 0,2V spänningsfall, 6kvmm ca 0,3V spänningsfall respektive 4kvmm ca 0,5V spänningsfall - allt beroende på hur bra laddning man vill ha. Dock är det hela tiden en liten osäkerhet om vilket spänningsfall man får i släpvagns­kontakten.
Det kan dock vara problem i moderna bilar att dra egna kraftiga kablar till släpvagns­kontakten då dagens bilelsystem är komplicerade och ibland övervakade av bilens styrdator!

Man bör ha ett skiljerelä som bryter strömmen från bilen när inte generatorn laddar, så man inte riskerar ladda ur bilens startbatteri, som inte heller tål lite djupare urladdning. Även för att det inte är riktigt bra att ha två olika blybatterier sammankopplad när de inte laddas, då de kan vara av olika typ, olika ålder samt ha olika kapacitet. Under laddning spela det inte någon direkt roll förutom att GEL-batterier vill ha lite lägre laddspänning än vad bilens generatorn brukar ge. Den batterityp som avviker är GEL-batterier som vill ha något lägre laddspänning och då inte är så lämpligt att kopplas ihop med startbatteriet.

2010-07-06, Uppdaterad 2018-01-27
Finns intelligenta VSR (Voltage Sensing Relay) skiljerelä på marknaden, som själv via spänningsmätning avgör när bodelsbatteriet (husvagnsbatteriet) ska kopplas ifrån/till startbatteriet / bilens generatorladdning! VSR-reläet ser till att startbatteriet först laddas till 80-90% innan bodelsbatteriet kopplas in och får laddning. VSR-reläet ser även till att ingen startström förbrukas från bodelsbatteriet under motorstart. VSR-skiljerelät ser naturligtvis även till så att startbatteriet inte laddas ur av strömförbrukning från bodelsbatteriet.
VSR skiljereläer bruka prioritera startbatteriets laddning från generator och kopplar in bodelsbatterierna först när startbatteriet är laddat 80-90%, samt en del har dubbel sensor (t.ex. BEP DVSR), vilket innebär att det även känner av laddning från t.ex. bodelens solpanel och ser då till att bodelsbatterit först laddas till 80-90% av solelen, sedan kopplas solladdningen även in till startbatteriet.
VSR-skiljereläet är främst tänkt för när man kopplar in laddningen av bodelsbatteriet direkt via grova kablar från bilen (husbilsgeneratorn, båtmotorns generator), och inte via en laddbooster.
VSR-reläet säljas av AWIMEX, båttillbörsfirmor som Hjertmans, Biltema, m.fl. sök Skiljerelä.
Finns även CTEK SMARTPASS 120, elektroniskt smart skiljerä ≤120A laddström.
Samt CTEK SMARTPASS, elektroniskt skiljerä ≤80A, lite enklare.
Fördelen med dessa två smarta elektroniska reläer är att där får man en väldefinierad max ström att dimensionera elsystemet för!

2009-10-14, Uppdaterad 2018-01-27
OBS! Laddning via skiljediod / diod ger en dålig laddning pga diodens spänningsfall på 0,7 - 1V, vilket är mycket i sammanhanget vid laddning av 12V blybatterier, samt förhindrar inte urladdning av startbatteriet! Skiljediod skall egentligen kopplas in två direkt vid generatorn och då ge två skilda strömvägar ut från den, där laddningsreläet i generatorn då ska känna av laddspänningen efter dioden på batterisidan. Men kan vara svårt att göra på ett fordon idag.

2018-01-28
Fördelar med VSR:

  • Automatisk skiljereläfunktion.
  • Enkel elektrisk systemutformning.
  • Kanske billigare än booster, men grova kopparkablar är dyrt.
Nackdelar med VSR:
  • Odefinerad laddström att dimensionera för kräver grova kablar.
    Gäller dock ej CTEK´s Smartpass (≤80A) samt Smartpass 120 (≤120A).
  • Ingen skonsam laddning av bodelsbatterierna, ger sämre livslängd.
  • Ej lämpligt med GEL-blybatterier som bodelsbatteri.
  • Rumsvarma bodelsbatterier överladdas i kallt vinterväder, så de försämras.
    Vid +25°C ska startbatteriet laddas med ca 14,4V, vid -20°C med ca 15,4V.
  • Om bodels­batterierna har för liten kapacitet (Ah) så kan de lätt få för stor laddström.
  • Kraftigt urladdade bodelsbatterier drar all laddström från generatorn efter att VSR slått till.
  • För att få helt fullt laddat startbatteri måste bodelsbatterina också vara fullt laddade.

2014-06-18
Såg en för mig ny krets "High Voltage Ideal Diode-OR Controller" som ihop med en CMOS / MOSFET effekttransistor ger en ideal-diod utan något nämnvärt spänningsfall (typ 0,025V), jämfört med vad vanliga dioder ger (typ 0,7 - 1,0V)!
Om man vill ha batteriladdning i husvagnen direkt från bilen utan någon batteribooster samt med en diodfunktion (typ skiljediod) som hindrar backström från husvagnsbatteriet till bilen:
- BING sök: High Voltage Ideal Diode-OR Controller.
- Ideal diod OR-ing and Smart Diodes.
- LTC4357 with a FDB3632 MOSFET to replace the Schottky diode
- High Voltage Ideal Diode-OR Controller Provides Higher Efficiency
- LTC4357, Positive High Voltage Ideal Diode Controller
- ELFA - Spänningsdetektorer listar de kretsar ELFA har för detta.


Länkar:


FrittLiv´s Länksida - Eltillbehör, Solpaneler / Solel, Bränsleceller, Elverk.
LEAB DC-DC Booster 12V-12V, ger 14,4V batteriladdning.
 ↑ 
 

Solpanel - Solceller - Solel 12V 2009-10-11

Dimensionering Solel & Batteri - Solellänkar

Det finns två olika huvudtyper av solpanel;
1. Kristallin kisel solpanel - kännetecknas av dess uppbyggnad av (oftast) 36st separata kiselplattor. Är den absolut vanligaste typen idag (2009). (Typ: Monokristallin & Polykristallin)
2. Tunnfilmssolpanel av typ CIS / CIGS - kännetecknas av en eller flera större mörka ytor utan separata små plattor. Men kan även vara uppbyggd av mindre tunnfilmsmoduler ihopkopllad, så svårt att säkert avgöra.

Tunnfilmssolpaneler är billigare och miljövänligare att tillverka då dess materialförbrukning är låg.
Kristallin kiselsolpanel har högre verkningsgrad och tar därmed upp mindre yta för samma effekt.

Under 2012 sjönk priserna drastiskt på kiselsolceller och fortsatte så under 2013, då man effektiviserat tillverkningsprocessen och det startades riktigt storskalig produktion, bl.a. i Kina! Det har gjort att tunnfilmssolceller har haft svårt att hänga med i prisutvecklingen och fått en sjunkande marknadsandel. / 2013-10-28

Om man använder solpanel där det ofta blir skugga på en del av solpanel, av typ träd, så är en tunnfilmssolpanel av CIS- / CIGS-typ överlägsen de mer vanliga kristallina kisel solpanelerna!
Blir en enda kiselplatta på en kristallin solpanel skuggad så minskar strömproduktionen som om hela solpanelen var skuggad, då alla kiselplattorna är seriekopplade och den maximala strömmen som kan gå igenom bestäms av den kiselplatta som är svagast belyst!
En tunnfilmssolpanel av CIS- / CIGS-typ tappar bara i effekt motsvarande den skuggade ytan av solpanelen.
Skillnaden i effekt beskrivs väldig bra i de två diagramen nedan! Här visas att en CIS solpanel tappar ca 6% effekt vid partiell (delvis) skuggning av ett stort lönnlöv på panelen medan en motsvarande kristallin kisel solpanel tappar mellan 46 - 65% vid samma skuggning! 2009-10-14

2009-11-20 (de två diagrammen nedan)
Partiell skuggning av solpanel typ CIS tunnfilm
Förlust i effekt vid partiell skuggning av tunnfilm CIS / CIGS solpanel. Bild lånad med tillstånd från EcoKraft

Partiell skuggning av solpanel typ Si-monokristallin
Förlust i effekt vid partiell skuggning av Si-monokristallin solpanel. Bild lånad med tillstånd från EcoKraft

Tunnfilmspanelen ger dessutom något bättre med ström under något sämre ljusförhållande som lätt mulet, morgon / kväll eller då vid skuggade förhållande, vilket beskrivs på EcoKrafts webbsida:
"CIS-cellerna har en förmåga att ta emot ett brett spektrum av solljusets olika våglängder och de förmår därför ta emot solenergi även under sämre väderförhållanden och genom diffus (reflekterad) strålning." (Diffus ljusstrålning = molnigt väder eller i skugga.)


2018-02-17, uppdaterad 2020-02-25
Mer om partiell skuggning, bypass dioder samt seriekoppling solpanel
Bypass diods Vanliga "12V" 36 cellers solpaneler brukar vara indelade i två sektioner med bypass dioder mellan dem, så vid partiell skuggning på en sådan sektion är det bara effekten / strömmen från den sektion man tappar, när man har flera sådan "12V" solpaneler seriekopplade anslutna till en MPPT-regulator.
Strömmen passerar då via bypass dioden förbi den skuggade sektionen av solpanelen, se bilden, men krävs MPPT-funktion.
Dock ger ju den skuggade solcellssektion för bypassdioden sin ström motsvarande instrålad soleffekt, så är bara skillnaden i ström mellan de oskuggade och skuggade solcellerna som går genom bypassdioden.
Vid en enda "12V" solpanel hjälper inte bypassdioderna att bibehålla effekten från den oskuggade sektionen, då spänningen blir för låg för att ladda 12V batteriet.

Solpaneler för villatak har vanligen 60 eller 72 solceller och är då indelade i tre sektioner med bypassdiod över. För mindre skuggkänslighet finns även halfcut-solpaneler med 120 / 144 solceller och då med 6 solcells­sektioner och 6 bypassdioder.
Bengts Villablogg skriver även om bypassdioder: Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller.

Bypassdioderna är även till för att skydda de enskilda solcellerna för överhettning vid partiell skuggning, s.k. hot-spots. Kan då även förhindra brand i vissa fall. De flesta solpaneler har idag bypass diod och man bör inte köpa utan. Dock kan kvaliteten på dessa dioder variera.

Skuggningshandbok från Energiforsk beskriver detta mer på djupet (Pdf).

Artikeln Solar Bypass Diode Guide: This Is What You Should Know About Solar Bypass Diodes beskriver lite mer kring bypass-dioder.
Är oftast Schottky diodes men kan även vara s.k. ideal-diode MOSFET för mindre värmeförlust.

Bypassdioder kan gå sönder av åsköverspänningar, vilket jag råkat ut för. Jag har då köpt dessa 15SQ045 - Schottky-diod 15A 45V som ersättare till min solpanel.
Här kan man läsa lite mer om hur det fungerar vid partiell skuggning:
Partiell Skuggning i solpaneler (SolarLab)


2012-07-05
En liten beskrivning av varför det skiljet i känslighet för partiell skuggning:
Polykristallina och Monokristallina kisel-solceller är lika känsliga för partiell skuggning, då det är samma teknik men tillverkade på lite olika sätt bara. Tunnfilmssolceller är mer okänsliga.

"Tunnfilmssolpanel av typ CIS / CIGS" är en helt annan teknik som man lite förenklat kan säga byggs upp av massor av små "mikro-12Volt-solpaneler" på solpanelytan, som parallellkopplade bildar en hel stor solpanel (med 15-19Volts driftspänning, beroende på hur tillverkar dimensionerat panelen). För ögat ser det dock ut som en enda hel solpanel i uppbyggnaden.
Då varje sådan "mikro-12Volt-solpanel" fungerar som en egen lite 12Volt-solpanel, så tappar man bara i effekt motsvarande hur många sådana "mikro-12Volt-solpaneler" som skuggas på den stora solpanelytan, när det gäller Tunnfilmssolpaneler. Dvs man tappar bara i effekt precis i proportion till hur mycket yta som är skuggad!

De Polykristallina och Monokristallina kisel-solceller byggs upp av oftast 36st stora kristallina kiselsolceller som seriekopplas till en 12Volts solpanel (med spänningen 17-18V), och då alla ligger i serie samt strömmen genom varje kisel-solcell styrs av ljuset på den så är det den av dessa 36 kisel-solceller som har lägst ljus som styr hur mycket ström som hela solpanelen kan leverera. Det blir som en flaskhals i systemet, när en individuell sådan kiselsolcell skuggas.
På marknaden har det nu börjat komma kisel-solcellspaneler som är uppbyggda av två mindre 12Volts solpaneler med då 2x36 kiselsolceller som bildar två parallellkopplade 12Volts solpaneler intill varandra, ihopbyggda så det bildar en enhetlig solpanel som en solpanelmodul.
Skuggas då en kiselsolcellsplatta bara på den ena, så är det då "bara" 50% av hela den sammansatta solpanelens effekten som påverkas av det...
Se även om bypassdiod här ovan.



Det som gäller för bra effekt från solpanel är dock direkt solbestrålning!
Exempelvis kan min 50W CIS tunnfilmssolpanel ge ca 2,5A som absolut max en klar solig sommardag med hela solpanelen belyst mitt på dagen (utan MPPT-funktion).
Vid lätt mulet väder kan jag få upp till 0,2A - 0,5A laddström om inget skymmer / skuggar i riktning mot solen bakom molnen.
Vid lätt skuggning i lövskog en i övrig solklar dag kan jag också få upp till 0,2A - 0,5A laddström, men i mer mörkt skuggad lövskog blir det ingen ström alls ens en solklar dag.
I barrskog där den direkta solbelysningen skuggas av barrträd men jag i övrigt upplever att husvagnen / solpanelen står fritt och riktigt ljust får jag ändå i princip 0A i ström från panelen, enligt mina erfarenheter.
Barrskog är uppenbarligen effektiv på att absorbera solljuset!
OBS! Detta gäller under de tre sommarmånaderna.

Jag upplever att jag kan få hyfsat med ström från solpanelen under 6 - 8 månaderna över sommarhalvåret, om jag ej står i skuggigt läge.
Ju mer det närmar sig midvinter / vintersolståndet ju kortare blir dagen med dagsljus och kanske än mer avgörande så står solen så lågt på himmeln mitt på dagen, att den mer och mer lyser längs en horisontellt placerad solpanel på ett husvagnstak och därmed ger väldigt svag belysning av solpanelens yta.
Det är den mängd sol som fångas upp av solpanelen sett vinkelrätt mot solstrålningen, som genererar ström. Är solpanelen riktad vinkelrätt mot solen motsvarar det 100% av dess yta, lyser solen längs med panelen (som när solen står lågt vid horisonten) så blir det 0% solpanelsyta sett vinkelrätt mot solen som ger ström från den direkta solstrålningen. Och all solriktning däremellan ger ökande strömgenerering ju närmre solen lyser vinkelrätt mot solpanelens yta.
Den låga solhöjden på vinterhalvåret gör också att även avlägsna träd, kullar, berg eller byggnader lätt skuggar solpanelen.

Solpanel ger ju väldigt mycket mer ström dagar med helt klart solljus och utan skugga för solpanelen.
Så man måste lagra / buffra ström i batterier för dagar med sämre solljus.
Ju mer batterikapacitet man har ju fler dagar klarar man med riktigt dåligt solljus dvs ju fler dagar kan man slå ut solpanelens medelströmgenerering över i förhållande till vädret.
Men stor batterikapacitet tar mycket från husvagnens lastvikt samt kostar pengar.

Men även de dagar solpanelen kanske bara ger 50% av ens strömförbrukning så har man ju dubblat tiden som strömmen i batteriet räcker.

Det viktiga för att klara sig bra med störmförsörjning från solpanel är att hålla nere strömförbrukningen och där är LED-belysning en väldigt viktig faktor!

En annan stor fördel med solpanel är, om man som jag ej har tillgång till 230V för batteriladdning där jag parkerar min husvagn mellan turerna, att solpanelen laddar upp och håller husvagnsbatteriet fulladdat mellan husvagnsturerna!
Så varje tur med vagnen startar jag med 100% fulladdat batteri.

På senhösten / tidig vår gör jag bara kortare turer med min husvagn och då behöver inte solpanelen klara av all min strömförbrukning, men drygar ändå ut strömmen så den räcker längre i batteriet.
Sedan hemma igen så laddar solpanelen upp det jag lånat ur batteriet.

Under de mörkaste vintermånaderna klarar solpanel bara precis att underhållsladda batteriet om man bor i Skåne, och här i Norrköpingstrakten har jag ca 2 vintermånader då det inte ens riktigt räcker till underhållsladdning (men är så kallt att ett fulladdat batteri klarar sig bra ändå den tiden).
Detta gäller min horisontellt placerade solpanel - på vintern är detta en väldigt dålig placering!

Jag är inne på min tredje säsong nu (2009) där jag klarar alla 12V strömförsörjning från bara solpanelen!
Jag har inte kopplat så jag får laddning från bilen (tyvärr).
Och jag ligger i princip aldrig med 230V anslutning på någon campingplats, då jag klarar mig bra med min solpanel.
Och jag har under dessa år aldrig kört tomt batteriet på ström!
Nu har jag en liten husvagn, numera med nästan bara LED-belysning, men använder t.ex. laptop en del (för Internet & TV) och kör Trumaticens Trumavent en hel del (men på lägsta fart).
Jag laddar även mobiltelefonen och digitalkamerans batterier via 12V-matade laddare.

Ibland kan man se lågpris solpaneler med lägre maximal utspänning än 15V vid max ström, men det blir för låg spänning då för att ladda ett 12V blybatteri pga att utspänningen är angiven vid 25°C paneltemperatur men solpanelen blir mycket varmare vid full solstrålning på sommaren, och utspänningen sjunker märkbart med solpanelens högre temperatur!
På kvalitetssolpaneler verkar det vara en minsta maximal utspänning på ca 16,6V som gäller, vad jag sett.

Min Tunnfilms CIS 50W solpanel har 19,0V utspänning vid maximal last ström, vilket på ett sätt är bra men samtidigt gör att jag inte får ut full effekt då jag inte har en "maximum power point tracking" (MPPT) solladdregulator. Jag kan då från min 50W solpanel bara få ut 14,4V / 19,0V x 50W = 38W, se diagram 2 nedan.
För lite mer detaljerad info om MPPT, se: Maximum Power Point Tracker (dk) / MPPT (en)
Med en MPPT-laddregulator hade jag istället som max kunnat få ut (19,0V - 1,1V) / 14,4V = 1,24 dvs 24% mer (1,1V är spänningsfall över frigångsdiod) eller maximala 3,1A istället för nuvarande 2,5A! Se i diagram 1 här nedan.
Vid underhållsladdningsspänning 13,6V hade skillnaden varit (19V - 1,1V) / 13,6V = 1,32 dvs 33% mer ( maximalt 3,3A istället för nuvarande 2,5A).
Vid uppladdning av halvurladdat blybatteri blir det än större skillnad med (19V - 1,1V) / 12,5V = 1,43 dvs hela +43% mer laddning om jag haft en MPPT-laddregulator (maximalet 3,6A istället för nuvarande maximala 2,5A)!
Vintertid skulle effekten bli än större med en MPPT-regulator, då solpanelens utspänning ökar vid lägre temperaturer.

2009-10-15
Jag skulle gärna ha en MPPT-solladdregulator till min solpanel. Men dels kostar de oftast ganska mycket och dels har jag inte hittat någon med en tydligt specificerad temperatur-kompenserad underhålls-laddspänning (float charging voltage) på ca 13,6V vid 25°C, -24mV/°C. 2010-07-06
(Har hittat en bra MPPT-regulator nu, se mina tips om bl.a. Steca Solar charge controllers!)

T.ex. den ganska populära MaxPower MPPT laddaren har en angiven float charging voltage at 25°C på 14,1V, vilket enligt nedan redovisad batterikunskap är så högt att den långsamt elektrokemiskt korroderar sönder blyet i batteriet och förkortar blybatteriets livslängd!

Här finns lite mer läsning om man skall välja en mer avancerad (dyrare) MPPT-regulator eller en lite enklare PWM-regulator, med sina för och nackdelar:
Att välja MPPT- eller PWM-solladdregulator / 2013-10-28

Se mer om batterikunskap och laddningsfaser här nedan.
MPPT charger effiency vs liniear solar charger 2009-10-15
Diagram 1, MPPT laddningseffektivitet vs linjär solladdregulator - kan variera något beroende på MPPT elektronikens verkningsgrad

Max charging from 50W solarmodule, without MPPT charging 2009-10-17
Diagram 2, Max laddningseffekt från 50W solpanel, utan MPPT laddning - kan variera något beroende på solpanelens kortslutningsström

Som summering tycker jag att tekniken med solpanel till husvagnen är helt fantastisk bra, speciellt för oss som fricampar en del. Men även för att hålla husvagnsbatteriet fulladdat mellan husvagnsturerna! Gör även att jag kan använda ström från 12V blybatteriet när jag är och fixar med vagnen (både direkt och som 230V via inverter), då jag inte har tillgång till 230V ström där jag har min husvagn parkerad. Jag är helnöjd med min investring i min tunnfilms CIS solpanel!

2009-10-12
Fortfarande nu i mitten av Oktober ger min horisontellt placerad 50W tunnfilms CIS solpanel drygt 1A i klart solsken mitt på dagen utan MPPT-laddning, som referns till de som vill bilda sig en uppfattning!
2010-07-06
Lite mer referenser för solladdning under vinterhalvåret (från min FotoDagbok):
2010:02:22, Solpanelen på min husvagn laddar batteriet lite nu när solen börja komma lite högre på himlen. Laddar 0,2A trots ett ca 1cm tjock snö och islager över solpanelen samt lite av soldis.
2010:03:09, Idag laddade vårsolen 1,1A via min 50W CIS tunnfilms solpanel mitt på dagen! Solpanelen är horisontellt placerad på taket.
Maximalt ger min solpanel mitt på dagen en klar solig sommardag ca 2,5A, som jämförelse.


Dimensionering av solelanläggning 2010-08-31


Tidigare har jag hittat en bra webbsida hos SolarLab där man kan beräkna hur mycket solpanelseffekt samt batterikapacitet (batteribank) man behöver:
Beräkna och dimensionera ditt solcellbehov - Solpaneleffekt & Batterikapacitet
Webbsidan ger även dimensionering för årets olika månader samt hur många dagar i sträck man använder ström (campar) samt för horisontell och 45° lutande solpanel.

Den kalkylator hos SolarLab tar lite hänsyn till vädervariationer genom att räknar med en säkerhetsmarginal på ca 1,4ggr mot den statistiska väderdatans medelströmutbyte från solpanelerna, utifrån flera års väderstatistik, vilket ger en hyfsat rimligt trygg solelförsörjning. I mitt tycke är det dock lite lågt samt kalkylatorn ger även lite lågt rekommenderad batterikapacitet enligt mina erfarenheter.
FrittLiv har nu (2013-02-06) tagit fram en egen dimensioneringsmodell för solelsystem baserat på EU-soldata som ger en mer verklighetsanpassad dimensionering för en rimligt trygg solelförsörjning. Denna finns nu implementerad i FrittLiv´s SolelKalkylator / 2013-06-08!

Så här kan man i SolarLabs kalkylator beräkna för lång sommartur (= 7 dagar i veckan) samt kanske bara helgcampande på hösten (varje helg = 2 dagar i veckan, varannan helg = 1 dag i veckan), genom att ändra antal dagar i beräkningen!
På så sätt kan man se om det är sommarcampandet eller höstcampandet som styr den effekt man behöver på solpanelen samt vilken batterikapacitet som är rekommenderad!

Jag provade att beräkna med lampeffekt 6W 5h, Laptop 38W 2h samt Trumavent 2.5W 24h per dygn, 2 dygn i veckan (= helgcampande) och får som resultat att min 50W solpanel ska klara det under Mars t.o.m. en bit in i Oktober, vilket stämmer bra med mina erfarenheter från min husvagn!
Rekommenderad batterikapacitet blev då 75Ah, vilket också är vad jag har.
Så resultatet känns verklighetsförankrat!
Hade jag helgcampat 2ggr/mån under hela vinterhalvåret och haft solpanelen vinklad 45°C mot söder, så hade min kombination av 50W solpanel och 75Ah batteri också i stort klarat det!

Men sedan är det ju ändå lite av en chansning, då vädret varierar och därmed hur mycket man får ut ur solpanelen under sitt campande.
Antingen får man köpa en hel del extra solpanelseffekt och/eller batterikapacitet eller så får man vara beredd att anpassa sin elförbrukning lite efter vilken strömtillgång man har.
Och där tycker jag en Ah-mätare är ovärderlig, för att veta hur man ligger till med strömmen i batterierna.

Vill man få sin ström från solpanel så innebär det samtidigt att man måste försöka ställa sin husvagn väl solbelyst och undvika svalkande skugga, för att verkligen få sol på solpanelen!

Några fler webbsidor om dimensionering av solelsystem för off-grid: 2017-08-31
- FrittLiv´s Kalkylator små Solelsystem II
- Dimensionering av solcellspanel och batterier, 24Volt.eu.
- Uppskatta ditt solcellsbehov, Solarlab.se.
- Dimensionering av solenergianläggning, Legoelektronik.se.

2013-02-06
Nyhet: Nu finns FrittLiv´s egna dimensioneringsmodell för solelsystem baserat på EU-soldata!

2010-09-21, Uppdaterat: 2018-02-18
Genomsnittlig elproduktion från 36 cellers 12V 100W monokristallin solpanel per dag:
(En CIS / CIGS tunnfilms solpanel med samma effekt bör ger något mer i genomsnitt per dygn.)

Elproduktion
(månad)
45 grader mot söder
(Ah/dygn)
horisontellt
(Ah/dygn)
Januari 4,4 1,6
Februari 11 5,5
Mars 18 12
April 26 22
Maj 33 32
Juni 30 32
Juli 30 31
Augusti 26 24
September 21 15
Oktober 13 7,3
November 7,2 2,6
December 3,6 1,0
Anm.
Tabellen ovan visar genomsnittlig elproduktion per dag för en 100W solpanel monterad med 45° vinkel mot söder respektive horisontellt monterad, ansluten via en MPPT-regulator. Notera att dessa är genomsnittliga värden baserade på solelstatistik från PV potential estimation utility (EU-kommissionen). Dessa värden gäller för Norrköping Sverige. För övriga delar av landet kan man få fram siffrorna från FrittLiv´s Kalkylator små Solelsystem.
Dessa siffror är just genomsnittliga värden, en bra solig dag genererar solcellen mycket mer och en mörk regning dag mycket mindre än dessa värden.
Vill du ha möjlighet att spara goda dagars skörd till sämre dagar behöver du mer batterikapacitet.
OBS! Tabellen gäller för solpanel som inte skuggas något alls under dagen!
Den låga solhöjden på dagen vintertid gör det svårt att undvika skuggning delar av dagen då.

Mer info...

Se mer på min webbsida: Solelenergi på djupet - fakta om vad som påverkar!

Där följer jag upp med en mer grundlig faktabaserad webbsida om bara el från solpaneler.
Jag visar på den webbsidan bl.a. diagram baserade på tekniska beräkningar utifrån vetenskap och solstatistik över Sverige och olika placering / lutning av solpanelen, vilket presenteras i diagram för översikt vad en solpanel kan förväntas ge olika årstider.
Jag kommer även ta fram vad man i snitt kan få ur en solpanel i olika delar av landet under de olika årstiderna, är min tanke idag. Kommer även så småning lägga in en egenskapad solelkalkylator för dimensionering av solpaneler, men det dröjer ett tag till...
FrittLiv´s Kalkylator små Solelsystem finns sedan 2013 och nya versionen Kalkylator små Solelsystem II släpptes Maj 2021.




FrittLiv´s Länksida - Eltillbehör, Solpaneler / Solel, Bränsleceller, Elverk - min länklista
FrittLiv´s egna dimensioneringsmodell för solelsystem baserat på EU-soldata - genomtänkt!
FrittLiv´s SolsystemKalkylator - bra lättanvänd för dimensionering av hela solelsystemet!
Att välja MPPT- eller PWM-solladdregulator - nyttig hjälp att välja!
Några tips på fabrikat av solcellsregulatorer.
Beräkna och dimensionera ditt solcellbehov - Solpaneleffekt & Batteribank - bra sida.
Solcell i Wikipedia artikel.
24volt.eu - Solpanel
24volt.eu - Solcellsregulatorer
24volt.eu - Solcellsregulatorer webbutik
24volt.eu - MPPT, Maximum Power Point Tracker solladdregulator, funktionsbeskrivning
24volt.eu - Kabelarea- och spänningsfallskalkylator
24volt.eu - Dimensionering av solcellspanel och batterier, kalkylator

2012-07-06
Kabelberäkning, spänningsfall / dimensionering:
En bra sida där man kan beräkna vilken kabeldimension man behöver, eller vilket spänningsfall man får med de kablar man har. (Planerar en än bättre egen här på FrittLiv.)
För beräkningssidan gäller att med "Kabellängd" menas längden för en parkabel från batteriet till förbrukaren (och alltså inte längden fram och tillbaka för varje ledare):
Kabelarea- och spänningsfallskalkylator (24volt.eu), online-kalkylator.
Ohms lag (24volt.eu), för beräkning av spänning, ström, effekt och resistans online.

2010-06-29
FrittLiv (Bosse) Tipsar...
Några olika fabrikat av solcellsregulatorer som verkar bra nu 2018: 2018-02-02
Finns en oändlig massa regulatorer, men dessa fabrikat har många goda erfarenheter av:
- Victron Energy, både MPPT & PWM regulatorer. Ett kvalitetsmärke. Hos bl.a. 24volt.eu.
- EPSOLAR EPEVER Tracer A (MPPT) / ViewStar (PWM), hos: Fritidsfynd, Solenergibutiken
- CTEK, typ D250S(A) Dual (MPPT), för kombinerad laddning från solceller & bilgenerator.
- MASTERVOLT (MPPT & PWM) är det flera som tipsar om. MASTERVOLT Sverige.
- Steca (MPPT & PWM). De har bra spec etc., men jag köpte en MPPT som hade fel på laddspänningen vintertid i kyla, men annars var jättebra, se nedan. Hos bl.a. 24volt.eu.
Finns säkert fler fabrikat som är bra också, men de har inte jag koll på.

Jag har en Solara SR340CX (20A) PWM solladdregulator. Säljs under flera olika produktnamn, så är inte tillverkad av Solara. Mina erfarenheter av den här nedan. (Sök: Solara SR340CX)
Den finns i en ny modernare variant hos KAMA Fritid: SOLARA LADDREGULATOR SR350 20A, vilken låter bra. Nu med integrerad display och inbygg loggning av strömmängder.
Info hos Solara: SOLARA Laderegler SR350DUO 20A.
Finns även hos Campout: Laddregulator SR350 LCD 20A (1835kr).
Hos Watski: Laddregulator SR350 LCD 20A (1295kr).

För att själv avgöra om en solcellsladdregulator har bra specifikation för sina laddparameterar kan man jämför med FrittLiv´s tabell Batteriladdningsparametrar.
Men är nästan omöjligt att avgöra hur bra och effektivt de växlar mellan de olika laddfaserna. De flesta tillverkare redovisar inte hur laddaren arbetar med laddfaserna, fast det har stor betydelse för hur effektiv laddningen blir samt hur skonsamt blybatterierna hanteras.
Den Steca SOLARIX MPPT jag hade arbetade effektivt och bra med laddfaserna vid fricamping, samt hade en väldigt bra MPPT-följare, även i mulet väder där effekten skiftar snabbt!

Läs mer om: Att välja MPPT- eller PWM-solladdregulator. 2018-02-02
OBS! Valet mellan PWM- och MPPT-regulator är inte självklart, och jag går mot strömmen där med mitt val av PWM, efter att provat båda typerna. Gör det för batteri­livslängdens skull.
Men kan ju ibland sakna MPPT-funktionen att ta ut max effekt ur solpanelerna.

16 månaders erfarenhet av Steca SOLARIX MPPT 2010 = byter:

Jag stryker ovan tips efter 16 månaders erfarenhet av min Steca SOLARIX MPPT 2010 som jag köpte och monterad in 2012-07-07! Steca SOLARIX MPPT 2010 har en jättebra MPPT-funktion som ger mellan +10% till +30% extra med ström i perioder, ibland ända upp till +40% extra vid molnkantförstärkning, vanligast runt +15% till +25% extra i min husvagn vid god strömtillgång! Det är verkligen jättebra, men är sämre vid dålig strömtillgång i mulet väder samt sett över dygnet vs PWM! Under aktiv sommarcamping har den även en jätteeffektiv hantering i att växla mellan laddfaserna Bulk-Absorption-Float för att hålla batteriet fulladdat med kortast möjlig tid i Absorption-laddfasen (för skonsam laddning)! Och den har Equalization-laddfasen, men jag har inte sett hur den hanteras riktigt, men det lilla jag uppfattat verkar den aktiv lite för ofta...
Och jag som var så glad för denna regulatorn med sin fina MPPT-laddteknik!
MEN dess float laddspänning ligger på 13,9V, vilket är något högt (borde vara 13,7V), men det stora problemt är att dessa 13,9V temperaturkompenseras inte alls (i mitt exemplar i alla fall), fast den i databladet sägs ha temperaturkompensering (dock ej specificerad i siffror)!
Det medför att batteriet överladdas i sommarvärme, men framförallt att batteriet laddas på tok för dåligt i vinterkyla då laddspänningen blir alldeles för låg för att batteriet ska ta emot laddningen bra i kyla! Jag hade också väldigt svårt att få batteriet fulladdat under vintern 2012/2013, men antog då att det mest berodde på att jag behövde mer solpaneleffekt till mitt då nya 12V kylskåp (kollade nog ej om laddningen var temperatur-kompenserad, då Steca SOLARIX MPPT 2010 skulle vara det och -0,024V/°C är standard för 12V blybatterier).
Har nu under sommaren och hösten fram till idag 2013-11-06 hållt noga koll på float-laddspänningen och den ligger fast på 13,9V oavset temp inom intervallet +30°C - 0°C som varit under denna tid, dvs ingen temperaturkompensering alls!
Så tydligen kan man inte ens lita på en så erkänd tillverkare som Steca (men har en förfrågan ute om detta, så kanske kommer mer fakta kring saken)!
Jag tycker inte heller Steca-regulator skött laddningen riktigt bra nu på hösten när jag bara lite glest helgcampar 2-3 dygn i sträck i skuggig skogsmiljö som ger en lite djupare urladdning ur batterierna, som sedan ska laddas tillbaka på parkeringen i soligt läge hemmavid.
Större delen av återladdningen har då skett vid den låga float-laddspänningen som begränsat strömmen och då har ju inte MPPT-tekniken gjort någon nytta större delen av tiden.
Så jag ersätter den nu med en Solara SR340CX (20A)! Jag hade tidigare en Solara SR170CX (10A) mellan 2007 och 2012 och den skötte laddningen mycket bra! Hade rätt temperaturkompensering, de fyra viktiga laddfaserna Bulk-Absorption-Float samt Equalization och hanterade dessa laddfaser väldigt bra och effektivt! Men är en regulator med PWM-laddteknik och ger därmed inte den extra laddström som en MPPT-laddteknik ger.
Dessutom stängde djupurladdningsskyddet i mitt Steca SOLARIX MPPT 2010 exemplar ibland av strömmen vid redan runt 50% SOC (ska vara 30% SOC enligt databladet)! Hos Solara SR170CX / SR340CX kan man välja olika känslig funktion hos djupurladdningsskyddet, samt en del annat via dess programmeringsmeny.
Mitt nyaste marina Tudor 75Ah fritidsbatteri har ett "magiskt statusöga" som indikerar batteriets status med grönt = OK, svart = behöver laddas samt vitt = testa / service. Det visade svart idag när jag bytte regulator, trots att batterierna enligt min batterimonitor är fulladdade sedan någon vecka. Antar det betyder att batteriet är allvarligt sulfaterat :-(
Ska bli intressant att se om den enklare Solara SR340CX regulatorn med sin PWM-laddteknik som ger en "pulse conditioning" av batteriet kommer få batteriet att indikera grönt igen efter en tid, dvs åtgärda sulfateringen (ihop med batteriaktivatorn jag haft sedan 2007). 2013-11-06


Uppföljning av den nyinstallerade Solara SR340CX PWM-laddregulatorn:

Jag bytte ju solladdregulator 2013-11-06 seneftermiddag till en Solara SR340CX med PWM-laddteknik pga erfarenheten ovan, så sent på eftermiddagen att solpanelerna inte gav mer ström för dagen då. Körde gasolvärme och belysning under bytet och förbrukad runt 1Ah ström.
Solara-SR340CX-Install
Bild: Ladd-data dagen efter installationen av Solara SR340CX PWM-laddregulator.
Dagen efter, den 2013-11-07 vid 13:30-tiden, var jag och kollade upp hur det fungerade i det gråmulna vädret.
SR340CX laddade då med float-laddspänningen 14,2V, en medelladdström på 0,3A samt med PWM-laddpulser på 1,4A (= max ström solpanelerna gav i det mulna vädret då) samt under förmiddagen hade 2Ah laddats in i batterierna.
Min batteriaktivator PB500 aktiverade batterierna med urladdningsströmpulser på 101A var 20:e sekund och mitt nyaste Tudor fritidsbatteri markerade redan grönt = OK igen i sitt magiska öga!
Se bilden ovan för refererad data.

Så tycks redan efter bara en förmiddags inkoppling se positiva effekter av den PWM-laddteknikens pulsladdning under float-laddfasen! Att fritidsbatteriets magiska öga redan visade grönt = OK beror sannolikt på att den låg väldigt nära det tillståndet, men ändå en snabb förändring med tanke på att bara 2Ah laddats in i de 2x75Ah blybatterierna.
När jag installerade SR340CX igår så kom batteriaktivatorn PB500 bara upp i urladdninngspulser på 88A, och att de ökat till 101A idag visar på att batteriet under denna korta tid blivit aktivare!
Dessa strömpulser har under sommaren legat på runt 95A som högst.

En float-laddspänning på 14,2V visar också på en korrekt fin temperaturkompensering från dess värde på 13,7V vid 25°C!
Blir 14,2V - 13,7V = 0,5V , 0,5V / -0,024V/°C = -21°C, vilket ju stämmer bra med termometerns +4°C innetemperatur (25°C - 21°C = 4°C)!

Så här långt känns detta väldigt lovande :-)
Är bara den extra strömmen som MPPT-laddtekniken gav under sommarens campingturer jag kommer sakna lite...
----------
Mer uppföljning 2013-11-08 :
Solara-SR340CX-Install Solara-SR340CX-Install Kollade åter 2013-11-08 vid 9:30-tiden i solsken hur laddningen i husvagnen arbetade. Float-underhållsladdade vid 14,2V med 0,2A medelström via 3,7A PWM-laddpulser från solpanelen.
Så på ett sätt kan man säga att den PWM-laddtekniken drar nytta av hur stor ström solpanelerna kan ge trots den låga floatladdströmen, då full solpanelström pulsas in i batteriet som korta strömpulser som håller batterierna aktiva och motverkar sulfatering.
Jag har inte riktigt tänkt på det så förut...
Men jag vill ju även ha den extra strömmen som MPPT-laddtekniken ger, så har börjat fundera på att man skulle kunna ha en MPPT-enhet mellan solpanelerna och den PWM-laddregulatorn, med ett kondensatorpaket som ändå bibehåller de stora PWM-laddpulserna under den spänningsreglerade laddningen då den arbetar med PWM-laddpulser.
Läs mer om Pulsladdning.
----------
Ytterligare uppföljning 2013-12-11 :
Var ut och fricampade över helgen 16-19/11 2013 i den Östgötska bergiga skogsnaturen, lördag - tisdag. Fint soligt väder på lördagen sedan mulet ruggigt kyligt höstväder med vinterkänning.
Campade då i skogsskugga så den mesta strömmen lånades ur batterierna, vilket blev -71Ah ur den sammanlagda 150Ah batterikapacitet jag har.
Hade hunnit få 10 dygns pulsad float-underhållsladdningen via den nya SR340CX PWM-regulatorn innan denna campingturen och det gjorde stor skillnad redan med runt +0,4V högre urladdningsspänning från batterierna. Blev samma urladdningspänning som under lite längre sommarfricampingtur där batterierna blir använt aktivt då kylskåpet laddar ur 10-15Ah varje natt, vilket i stort återladdas varje dag på sommaren!
Så helt klart håller pulsladdning ("pulse conditioning") batteriet aktivare (i alla fall ihop med min batteriaktivator) - konstigt att jag aldrig läst något om den inverkan på blybatterier av "pulse conditioning" trots att jag läst mycket om blybatteriladdning sedan 30 år tillbaka.
Dock vad jag förstått så kräver det nog några månaders pulsladdning för full effekt i att göra blybatterierna fräschare.
När jag köpte min husvagn i februari 2007 satt det ett gammalt slitet husvagnsbatteri i med väldigt dålig kapacitet kvar, vilket dock med min PWM-laddregulator till solpanelerna med sin pulsladdning och en batteriaktivator ständigt blev bättre (ganska snabbt i början) och återfick mer kapacitet ända fram till att jag köpte ett nytt batteri 2009-05-07. Bytte batteriet efter att jag fått det gamla belastningstestat hos batteriverkstad och utdömt som helt slut, men nu vet jag att sådana belastningstester är inte relevanta för de låga strömföbrukningar man har i en husvagn ur batterierna där.
Under 16 månader med MPPT-regulatorladdning (som inte har pulsladdning) tyckte jag (subjektivt) att batterierna hela tiden blev mindre aktiva och gav intryck av åldrande. Men då hade ju inte heller den MPPT-regulatorn korrekt temperaturkompensering av laddspänningen, så är lite osäkert att dra någon helt säker slutsats. Men känslan jag upplevde var väldigt tydligt sådan (och då följer jag ganska aktivt urladdningspänningen vs urladdad kapacitet ur batteriet ganska noga i min husvagn under campande och kunde se att urladdningsspänningen blev runt -0,4V lägre efter några veckor utan längre aktivt campande, vilket indikerar en minskad fräschhet "åldrande" hos batterierna).
Läs mer om Att välja MPPT- eller PWM-solladdregulator.


Som "budgetvariant" är Solaras SR170CX (10A) / SR340CX (20A) PWM-laddteknik regulatorer väldigt bra med rätt laddspänningar för de olika laddfaserna samt korrekt temperaturkompensering. Jag har haft Solara SR170CX i min husvagn 2007 - 2012. Jag tyckte dock Steca verkar än bättre och bytte våren 2012 till en Steca Solarix 2010 MPPT-regulator! Dock har Steca en float-voltage på 13,9V, vilket är lite högt, samt de har inte definierat hur de temperaturkompenserar laddspänningarna! OBS! Se erfarenheten av Steca i stycket ovan!
Solaras SR170CX / SR340CX kan köpas från Kama Fritid, via någon husvagnsåterförsäljare.

OBS! De ovan tipsade Steca och Solara solladdregulatorerna måste väljas utifrån både max ström från solpanelen och max ström ut till förbrukarna i husvagnen! Detta då all förbrukningsström till husvagnen också går genom regulatorn och där blir elektroniskt avsäkrad. Dessa regulatorer övervakar både solladdström och förbrukningsström för att på allra bästa sätt ladda batteriet effektivt och skonsamt på lång sikt, samt för att kunna skydda batteriet.
Innebär att en solladdregulator på 10A tillåter även bara 10A förbrukningsström ut till husvagnen.

Men finns en uppsjö av solladdregulatorer på marknaden och många är säkert bra. De jag tipsar om här är utifrån egna erfarenheter (Solara SR170CX) respektive läst dataspecifikation (Steca), teoretiskt utvärderad mot min kunskap som jag även redovisar på den här webbsidan.
Problemet är att de flesta solladdregulatorer jag sett på marknaden säljs utan någon tydligt angiven dataspecifikation, datablad eller teknisk funktionsbeskrivning, så man kan inte avgöra om dess funktion verkar bra! Där är den ovan tipsade Steca ett tydligt undantag, vilket inger förtroende!

Läs även om:
Att välja MPPT- eller PWM-solladdregulator / 2013-10-28

2010-06-30
Att ha koll på batteriets laddstatus / laddgrad:
De ovan tipsade Steca och Solara laddregulatorerna för solpanel har en grov övervakning och visning av batteriets laddstatus (SOC, State Of Charge).
Vill man ha en mer detaljerad och noggrann övervakning av batteriets laddstatus rekommenderar jag en NASA BM1 batteri monitor, se länklistan för batteri monitor här nedan.
Se även Uppskatta tillgänglig kapacitet / laddningstillstånd med Ah-mätare "tankmätare".  ↑ 
 

Elverk

Jag är lite tveksam till elverk ihop med husvagn / husbil, då även de tysta bullrar / stör.
Men bor man så man även kan behöva det som reservkraft hemma vid strömavbrott kan det vara motiverat, eller om man fricampar som barnfamilj så kan det vara svårt att klara sig på bara solceller om barnen ska kunna spela datorspel, använda dator och titta på TV och DVD-filmer etc. Tycker då man ska satsa på ett bränslesnålt och tyst elverk med god strömkvalitet.
Naturligtvis använder man inte elverket på campingplatser utan bara vid fricamping!

De moderna inverterelverken med varvtalsstyrning efter effektbehov verkar då vara den överlägsna tekniken på marknaden idag. Låg bränsleförbrukning och ren högkvalitativ ström för drift av känslig elektronisk utrustning såsom LCD TV och LapTop / PC, DVD-spelare, etc.

Kipor har en serie inverter elverk med "Smart Throttle" som styr elverkets varvtal efter uttagen eleffekt. Vid lågt elbehov, som t.ex. vid 12V batteriladdning, går Kipor på lågt varvtal och sparar därmed upp till 40% i bränsleförbrukning. Blir även tystare samt mer miljövänligt.
Kipor fokuserar sin utveckling på tysta, miljövänliga och bränslesnåla elverk med god strömkvalitet för dagens lite känsliga elektronik i husvagn / husbil. Se FrittLiv´s länksida...
Kipor IG-1000 1kW digitalt sinemaster inverterelverk kostar runt 4.000kr idag (2008).

Honda säljer också en serie små tysta och driftsäkra elverk för fritidsbruk.
Hondas serie "Honda EU 10i" respektive "Honda EU 20i" är också elverk av invertertyp med varvtalsstyrning efter last samt ljuddämpade "super silent".

Finns säkert liknande inverter elverk från fler leverantörer.
Nu är inte jag så kunnig på (eller intresserad av) elverk, så finns säkert andra bra fabrikat på marknaden också av olika reservelverk! Så sök på forum eller på Internet kan rekommenderas.

Tänk på att elverk för laddning av husvagnens / husbilens 12V fritidsbatteri kräver långa driftstider, då laddning av blybatteriet inte kan skyndas på och tar många timmar!

De billiga elverken baserade på tvåtaktsmotor med oljeosande avgaser, hög bullernivå, hög bränsleförbrukning och ofta dålig strömkvalitet borde inte få säljas i vår miljömedvetna tid, annser jag. Jag tycker dessa är ett mycket dåligt köp!
En del av dessa billiga elverk kan nog även vara farliga vid fuktigt väder!


Länkar:


FrittLiv´s Länksida - Eltillbehör, Solpaneler / Solel, Bränsleceller, Elverk - Min länklista på FrittLiv.
NyTeknik - Reservelverk har allvarliga brister - artikel med viktig info: fukttålighet / driftssäkerhet.
Energimyndigheten - test av 14 reservelverk - stora brister med fukttålighet / driftssäkerhet.
Energimyndigheten - Test av reservelverk och generella köpråd (pdf) - från November 2007.
Energimyndigheten - Reservelverk vid el- och värmeavbrott (pdf) - bra teknisk info.
Energimyndigheten - Checklista med funktionskrav på generatoraggregat (pdf) - teknisk info.
 ↑ 

Bränslecell - Bränslecellsteknik

En bränslecell omvandlar direkt den kemiska energin i ett bränsle (vätgas-innehållet) till elektrisk energi. Bränslecellen behöver därmed inte gå omvägen via förbränning i en motor och får på så sätt mycket högre verkningsgrad än t.ex. ett förbränningsmotordrivet elverk.

Bränslecellen utnyttjat bara vätet (H) i bränslet dvs kolinnehållet (C) i t.ex. Metanol (CH3OH) eller i Gasol / LPG (C3H8) omvandlas bara till CO2, utan att ge någon elström (men värme istället).
Då Kol (C) har 2,75ggr mer förbränningsenergi per atom än Väte (H) så förloras en del av bränslets energinnehåll där, beroende på Väte/Kol-kvoten i bränslet. Men blir ändå mycket ström ur bränslet med bränslecell då dels bränslecellen har hög verkningsgrad i sig själv, dels då bränslecellen bara förbrukar bränsle när el förbrukas.
Dagens (2008) små mobila 12V bränsleceller använder metanol som bränsle, vilket är både brandfarligt och giftigt och därför levereras i speciella kasseter till t.ex. EFOY bränsleceller.
Under utveckling finns bränsleceller för drift på gasol, campingvärldens universalbränsle.

En annan stor fördel med små bränsleceller för mobilt bruk är den mycket låga ljudnivån (näst intill ljudlösa) och att de bara släpper ut vattenånga, värme och koldioxid som sina "avgaser"!
2021-09-19
Dock blir driften jättedyr, 50-100kr/kwh 12V, samt livslängden på bränslecellen för metanol är ganska kort som för typ Efoy! Enligt flera olika uppgifter på Internet, så tveksam investering. Men monterad inomhus kanske man kan dra nytta av överskottsvärmen från processen.
EFOY Metanolbränsle behållare 10L innehåller ca 925Ah (12V) för 765kr, så det blir 0,83kr/Ah, för min förbrukning 37Ah/dygn då ca 30kr/dygn. Motsvarar runt 64kr/kWh 12V. Samt EFOY 80 Bränslecell (<80Ah/dygn) kostar runt 27000kr (Sept 2021).

2010-09-01
Ny typ av bränslecell för bränslet Hydronit (NaBH4):
År 2009 kom en ny typ av bränslecell ut på marknaden, vilken använder sig av det ogiftiga och obrännbara bränslet Hydronit (NaBH4), en vatten-salt-lösning. Fördelen är just det ofarliga bränslet, både för användaren och för försäljningsleden. Företaget Morphic i Karlskoga tillverkar bränslecellen Max-E-3600, vilken premiärvisades på ELMIA mässan Husvagn / Husbil 2009.
Så för mobil fritid finns nu på marknaden bränsleceller för Metanol, Gasol och Hydronit.


Länkar:


FrittLiv´s Länksida - Eltillbehör, Solpaneler / Solel, Bränsleceller, Elverk - Min länklista på FrittLiv.
Truma VeGA fuel cell system - Truma´s gasoldriven (LPG) bränslecell på 20A 12V.
EFOY bränslecell Metanol. I Sverige: EFOY 1 / EFOY 2 / EFOY 3 / EFOY 4 / EFOY 5 / EFOY 6.
Bränslecell: Max-E-3600 1 / Max-E-3600 2 / Max-E-3600 3 / Max-E-3600 4 / Max-E-3600 5
Blogg - Nyheter Bränsleceller & Vätgas - Bloggar om Bränslecellsutvecklingen jorden runt (Svensk).
Husbilsklubben - Tråd: Elverk eller inte?, inlägg (#140), se till vänster gula raden, långt ned.
Citat från inlägget på Husbilsklubben (2007-12-05):
"Enligt Promobil har Honda EU10i en total genomsnittlig timkostnad på 1,5€ (livslängd 3000 timmar) medan bränslecellen (den dyraste EFOY 1600) har en kostnad på 0,85 € per timme (livslängd 5000 timmar). I Promobils kalkyl utgår man från en dagsförbrukning på ca 50 Ah, vilket för Hondan innebär ca 750 dagar med strömbehovet täckt medan EFOY 1600 ger ström för 500 dagar. Totalt har då Hondageneratorn kostat 3000 timmar * 1,5 €= 4500€ medan EFOY har kostat 5000 timmar*0,85€= 4250€."
Dvs: Redan dagens (2008) bränslecellsteknik är billigare än ett Honda elverk, över dess livslängd! Bränslecell = dyr investering men nästan ½ energikostnaden totalt mot elverk.
Dock tar bränslecellens högre investering många driftstimmar att tjäna in!
Promobil - Brennstoffzellen: Kraftwerk am Henkel - Artikel i tysk campingtidning.
Promobil - Energie an Bord - Artikel i tysk campingtidning.
Simulering av metanolvandring i en direkt metanol bränslecell - Artikel i tidningen Energi&Miljö.
 ↑ 

TEG - Thermo Electric Generator

2021-09-19

Jag hade önska en TEG (Thermo Electric Generator) inbyggd i gasolkaminen, som då utnyttjar att förbränningens höga temperatur ändå ska sänkas till rumstemperatur vid uppvärmning, så den dåliga verkningsgraden gör inget alls i det fallet. TEG drar då bara nytta av den temperatursänkningen som ändå ska till. Hade gett ett bra strömtillskott vid camping i off-grid husvagnen under vinterhalvåret då solcellerna ger extremt lite ström.
Lär finnas TEG med runt 10-12% verkningsgrad nu! Men vanligen runt 4-5% verkningsgrad.
Och ska finnas än bättre TEG i laboratoriemiljö, men de verkar aldrig nå kommersiell status.
Är samma princip som driver självgående fläktar för vedkamin från kaminens värme.
Rabbit Ears Thermoelectric Generator 100Watt, 12% verkningsgrad
PbTe/TAGS 400°C to 600°C 12% to 14% efficiency at 425°C to 550°C on chips
PbTe/TAGS 400°C to 600°C 12% to 14% efficiency at 425°C to 550°C on chips datasheet
TEG12VDC -24AIR cooled has a peak rating of 30 watt
Examensarbete Högskoleingenjör Utvärdering av kommersiell TEG-enhet på en värmeplatta

 ↑ 

Snabbfakta om våta öppna blybatterier / fritidsbatterier / husvagnsbatterier

Uppdaterad 2009-01-13
Blybatterier är i dagsläget enda möjligheten för lagring av ström vid mobil 12V elförsörjning!
För mobilt liv (husvagn, husbil, båt) är det som förbrukningsbatteri blybatteri typ fritidsbatter eller de bättre AGM som man ska använda för bodelens strömförsörjning och för fritidshus blybatteri av typ AGM-djupcykelsbatteri.
Fritidsbatterier är konstruerade för lägre strömuttag under lång tid och tål djupare urladdning och mer cykling än startbatterier.
AGM-djupurladdningsbatterier (källa 1 || källa 2 || källa 3 || källa 4) är speciellt lämpade för solcellsanläggningar, med sin robusta slutna konstruktion för lång livslängd. Den långlivade robusta konstruktionen gör dem både tyngre och dyrare, och just tyngden gör att de ofta inte passar för mobila tillämpningar som typ husvagn. Dock tål AGM-batterier djupare urladdning än Fritidsbatterier, så man kan spara in lite på deras vikt genom att välja en lägre kapacitet för ett AGM-batteri.
AGM-batterier är även ofta motståndskraftiga mot frysskador, samt är spillsäkra.
Startbatteri är tillverkade för stort strömuttag under kort tid och tål djupurladdning dåligt och bör inte djupurladdas mer än futtiga ca 20%.

Mina tips nedan om Att välja batterityp.

Öppna Marin Dual Blybatterier: 2019-10-09

AGM Blybatterier: 2019-10-09

GEL Blybatterier: 2019-10-09
Concorde Sun Xtender skriver om sina erfarenheter som tillverkare av både AGM och GEL blybatterier och lyfter fram lite olika svagheter hos GEL-batterier.
"Gel batteries have been commercially available since the early 1970´s and are still offered by some manufacturers although they have been superseded in many industries. Concorde manufactured gel batteries for many years before developing the AGM lead acid technology and, therefore, is aware of inherent deficiencies associated with gel batteries."

AGM Xtender vs GEL
AGM Xtender vs GEL blybatteri

BlyKol, "Lead Carbon" / "Lead-Zinc Carbon" Blybatteri typ: 2019-07-28
Är ett alternativ mellan AGM-blybatteri och LiFePO4, vad det gäller cyklingstålighet, djupurladdning, pris samt snabb laddning, med kanske bäst livstidskostnad:
Lead Carbon Batter-X (pdf) datablad
"Despite its heavier weight and bigger volume per kilowatt hour the lead carbon battery is more cost effective than the lithium battery."
BatterX The carbon battery Hemsida för BatterX blybatteri med info.
Partial Charge Carbon Solar Battery PCC-230 med lite mer data kring blykol-batteriets funktion. Anger "Round Trip Efficiency" (Wh) 98%, samma som för LiFePO4. Samt "The batteries recover their efficiency after being heavily used and undercharged for the first 1700 cycles." där det visas i diagram "Energy Input / Energy Output vs. Cycles" dvs sulfatering är inte något direkt problem hos blykol.
Applications of carbon in lead-acid batteries: a review, på djupet om blykol-batterier och hur den förbättrade funktionen uppnås: "This [carbon] additive works mainly in the following three ways: (1) increasing the portion of the active mass where electrochemical reactions of lead can proceed, (2) storing the energy in the electrical double layer as a [super]capacitor, and (3) physically restricting the growth of the large and hard to reduce lead sulfate crystals." (13 A4 sidor)
"Partial state of charge (PSoC) performance is also much improved [for lead carbon battery in active operation], with almost no sulphation between 30% and 70% SoC. Sulphation is one of the primary causes of failure of traditional lead acid batteries and is generally caused by partial charging and ageing." källa
Leoch 12v 100AH Pure AGM Lead Carbon PLH+ C100 Deep Cycle Leisure Battery NCC Class A är nog bra blykol-batterier, som jag sett någon beställt med frakt runt 3000kr/st från England (före Brexit).
RITAR 12V 100AH AGM LEAD CARBON ULTRA DEEP CYCLE BATTERY (DC12-100C) är väldigt intressant, då det har båda Kol och Grafen i den negativa elektroden. Bildar där då även en superkondensator som kan avge hög ström en kort stund (10C, 1000A/100Ah 5s)!
NorthStar NSB BLUE+ Battery AGM (lead carbon) ser ut att vara mycket bra blykol-batterier!
NorthStar NSB BLUE+ Battery Brochure - The NSB BLUE+ Lead Carbon Battery® delivers ultra fast recharge and exceptional PSoC cycling performance.
NorthStar NSB Blue+ Battery® Application Manual - utförligt beskrivning av egenskaper.
NorthStar NSB 100FT BLUE+ (100Ah): Exceptional PSoC cyclic performance, Design life 12+ years, Ultra fast recharge (no charge max current limit), Operating temperature range -40°C to +65°C, Impedance (1Khz) 2.6 mΩ, 34kg, etc.
NorthStar BLUE+ AGM thin plate lead carbon batteries are now providing Springfield with reliable and sustainable energy storage, använt i batterilager för stötta elnät med 1,140 batterier, 2,5MWh som regelbundet cyclas 1MWh med en beräknad livslängd på 7-10 år.
Victron 106Ah Lead-Carbon, Solenergibutiken
Victron Blykol, Voltpower.se
Victron Blykol, Offgridlagret (bra pris i Sverige)
Datasheet Lead Carbon battery (Victron, pdf)
Victron Energy skriver om Lead Carbon batterierna: "Tester har visat att våra blykolbatterier klarar av minst femhundra cykler med 100% urladdningsdjup.
Testerna består av en daglig urladdning till 10,8 V med I = 0,2C20, följt av ca två timmars vila i urladdat tillstånd och därefter en uppladdning med I = 0,2C20 (= mycket tuffare än off-grid).
(Flera tillverkare av blykolsbatterier hävdar en cykellivslängd på upp till tvåtusen cykler med 90% urladdningsdjup. Vi har ännu inte kunnat bekräfta dessa påståenden)."
BatterX
BatterX Lead-Zinc Carbon battery, cyklingstålighet vs DOD
Lead Carbon Battery, cyklingstålighet vs DOD (källa)
Victron Energy skriver om sina bly-kol-batterier: "Blykol: bättre prestanda vid partiell laddning, fler cykler och högre effektivitet. Genom att byta ut det aktiva materialet på den negativa plattan till ett blykol­komposit kan man potentiellt minska sulfateringen och förbättra laddnings­acceptansen på den negativa plattan. Fördelarna med blykol är därmed: 1.Mindre sulfatering vid drift med partiell laddning. 2.Lägre laddnings­spänning och därmed högre effektivitet och mindre korrosion på den positiva plattan. 3.Helhets­resultatet blir en förbättrad cykellivslängd."
Vilket även gör att de klarar högre laddström än AGM-blybatterier.

Tudors nya Carbon Boost laddas snabbt Nyckelorden här om man tänker på Lead-Carbon tekniken för bodelsbatteri i husvagn är:
"Exide upptäckte att om vissa koltillsatser tillförs, så ökas den aktiva laddningsytan och därmed ledningsförmågan. Detta leder till att sulfatet löses upp så laddningen går snabbare." Dvs förbättrad förmåga att vid laddning omvandla blysulfaten mer fullständigt och därmed undvika sulfatering som är det vanligaste problemet hos vanliga blybatterier för husvagn / off-grid solel.

I min minisolcellsanläggning här hemma i lägenheten har jag mitt gamla Tudor High Tech 45Ah Carbon Boost startbatteri från Feb 2012 från bilen, vilket jag bytte ut vid drygt 4 års ålder pga det blivit misshandlat två vintrar på rad med långvarig urladdning ända ned till 60% DOD då jag körde för lite de vintrarna. Samt det blev inte så väl omhändertaget första tiden borttaget ur bilen heller. Men bytte ut det utifrån kunskap från vanliga startblybatterier, vilket nog var onödig med detta Bly-Kol batteri. (En cell kortslöt Dec 2020, troligen pga att solladdregulatorn absorptionsladdade varje dag. Så byter till mitt High Tech Jan 2016 från bilen i Mars 2021 och köper nytt där.)
Men nu i Juli 2019 efter några månaders strömpulsunderhållsladdning i min minisolcellsanläggning hemma indikerar vilospänningsnivåer, urladdningsspänningsnivåer samt uppmätt inre resistans värden som för ett fabriksnytt batteri, vilket överraskar mig stort. Vid urladdningstest Maj 2020 med ca 5,5A till ca 40% SOC indikerade det 90-95% kapacitet kvar, samt vid test med en batteritestare enligt konduktansmetoden så visade den 91% SOH (State Of Health). Det tillskriver jag dess blykolteknik. Låter det arbeta med att ladda min mobil.
Samt strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfasen verkar vara väldigt bra för blykolbatteriet nu.

Några beskrivna fördelar hos BlyKol-batterier (källa): 2020-03-06
(Finns några fler punkter på den webbsidan som inte gäller generellt.)
• Lead Carbon batteries can be charged faster than AGM & GEL.
• Lead Carbon batteries can be discharged deeper (even to 100% DOD !).
• Lead Carbon batteries can be cycled more often (≈2400 @ 80% DOD).
• Lead Carbon batteries can be used in a partial state of charge (PSOC).
• Lead Carbon batteries have ultra low gassing (only if over-charged).
• Lead Carbon batteries have high gas recombination efficiency (>99%).
• Lead Carbon batteries reduces corrosion on the positive electrode.
• Lead Carbon batteries inhibits sulphation for the negative electrode.
• Lead Carbon batteries have Ultra High Charge vs Discharge Efficiency Level.
• Lead carbon batteries have faster charge / discharge rates.
• Lead Carbonl batteries have much higher electrical conductivity, heat resistant and acid resistant abilities.
• Lead Carbon batteries have up to a 20 year max design life, or around 10 years daily real world life.
• Lead Carbon batteries can be stored for 6 months (1.5 years?) without top-up charging.
• Lead carbon batteries are setting a high standard of efficiency, safety, and long-life.
• Lead Carbon batteries are one of the most ABUSE TOLERANT / RESISTANT batteries available today.
• Lead Carbon batteries are the most sulphation resistant lead acid batteries available today.
• Lead Carbon batteries require no special ventilation or cooling.
• PbC-B do not release any harmful, dangerous or poisonious gasses during normal charging / discharging usage.
• Lead Carbon batteries will not leak any harmful or dangerous acid during normal charging / discharging usage.
• Lead Carbon batteries do not require an active BMS system to protect & balance them (unlike lithium batteries do).
• PbC batteries do NOT suffer from Liquid / GEL drying out inside the battery like normal AGM and GEL batteries do.

De sju viktigaste fördelarna hos BlyKol batterier jfr vanliga AGM / GEL:
Nytt: 2020-03-07, uppdaterat: 2021-06-23
  1. De tål att laddas ur djupare vid lite längre dåligt väder med brist på solcellsström utan att sulfateras, då man rätt glest utnyttjar hela sin dåligt-väder-reserv.
    Inre resistansen ökar även mindre då pga kolets ledningsförmåga, så hanterar ström bättre djupt urladdade med stabilare spänning.
  2. Tål att cyklas partiellt laddade (PSOC), så behöver inte laddas 100% SOC fulla lika ofta och kan därmed ta längre tid på sig att återladdas i sämre väder utan risk för sulfatering.
    Troligen är 3-4 månader OK ibland så hanterar vinterperioden bra vid off-grid, även om de mår bäst av att bli fulladdade varje månad. Skulle de skadas lite vid långvarig drift partiellt laddade så återhämtar de sig efter några upprepade fulladdningar till 100% SOC (källa).
    Dock förvarade frånkopplade passiva bör de hållas 100% SOC fulladdade för bäst livslängd!
    AGM / GEL ska helst laddas till 100% SOC efter varje större urladdning, och minst 1ggr/vecka i aktiv drift.
  3. De har markant längre cykellivslängd, troligen 2-4ggr längre (eller mer?).
  4. BlyKol har 95-98% energiverkningsgrad vid laddning, jfr 80-85% för AGM / GEL.
    Så runt 15% mer av den lagrade strömmen / energin från solcellerna kommer till nytta!
    Innebär även att batterispänningen varierar mindre mellan uppladdning och urladdning.
  5. Kan laddas med högre ström samt har bättre laddningsmottaglighet, så kan bättre utnyttja solcellernas toppeffekt eller en generatoreffekt. Ihop med 2. kan vid behov vintertid en generator utnyttjas effektivare, då PbC-batterierna bara behöver laddas upp till 80-85% SOC.
  6. Tål vanligen både värme och kyla bättre samt är effektivare i kyla än vanliga AGM / GEL.
    (Dock får man läsa i respektive tillverkares datablad om det.)
  7. Flera källor anger att kolet även fungerar som en superkondensator så man får en sorts hybridbatteri. Det gör att superkondensatorn kan ge väldigt hög ström en kortare stund som hanterar typ startström för en kylkompressor väldigt bra! Ger lägre slitage på batteriet för sådana korta stora strömbehov, samtidigt som spänningsdroppet nästan helt uteblir. Några ställen anger att superkondensatorn kan hantera upp till runt 5-20 sekunders ström.
Är den uppfattning jag fått när jag nu läst hyfsat mycket om BlyKol-batterier, både hos en del olika tillverkar, i olika artiklar samt några vetenskapliga papper. Men är inget jag kan garantera.

LiFePO4 (Lithium Iron Phosphate, LFP) Litiumbatteri: 2019-10-09, uppdaterad: 2021-06-25
Numera (Okt 2019) kan vi även räkna med Litiumjon-batterier (Li-ion), vilka skulle vara mycket effektivare och bättre, bl.a. genom att tåla 100% urladdning i var cykel även om runt 80% rekommenders för bättre livslängd. För förbrukningsström i båt / husvagn / husbil / fritidshus är det då LiFePO4 som gäller, för sin stabilitet och säkra funktion i sin kemiska uppbyggnad.
Wikipediaartikeln "LiFePO4 (LFP)" beskriver batteritypen.

Dock kräver LiFePO4 batterier ett BMS (BatteriHanteringsSystem) för att arbeta inom säkert driftsområde:
"LiFePO4 batteries are generally rugged but may suffer damage or are ruined if totally discharged. To preclude this they are protected by an associated battery management system. Charging voltage too is critical: the upper safety limit of a LiFePO4 cell is about 4.2 volts. Another risk is that if an unbalanced cell is totally discharged, remaining cells may reverse that cell´s polarity. Subsequently attempting to recharge (warns EV Australia) ´carries a significant risk of catastrophic failure´. In practice, the obligatory cell management system safeguards against all this. Control of charging and discharging voltage and current is also essential. This may be done by the battery management system (BMS) or by the battery charger. LiFePO4 cell management is essential - but not necessarily supplied."

"Usable lifespan: Extensive LiFePO4 usage began in 2012. Claimed lifespan is based on speeded-up cycling. There can be no real-life data until 2022. Anecdotal evidence indicates it is probably 8-10 years." Källa

2021-06-25
LiFePO4 har en väldigt stabil kemi, väldigt mycket stabilare än många andra litium-batteri typer. LiFePO4 tillhör inte den litiumbatterityp som ibland får termisk rusning (thermal runaway) och börjar brinna av sig själv, det man ibland läser om hos elbilar eller mobiltelefoner!
Men brinner LiFePO4 t.ex. antända av yttre eld så avger även dessa väldigt giftiga livshotande brandgaser!
"LiFePO4 batteries can ignite but must exceed 1000º C to do so. They are close to fire-proof."
"Thermal runaway is nearly a chemical impossibility with LiFePO4 because the oxygen atoms share electrons in a very strong covalent bond. The bottom line: The harder it is to break the bond between oxygen atoms, the less likely it is the compound will become unstable, release energy in the form of heat, and catch fire.
What you need to know: LiFePO4 is the safest, most chemically stable battery on the consumer market. It would require extreme negligence or willful abuse to cause a fire in one of these batteries.
" källa
"In addition, it can be seen that LiFePO4 – LFP technology is is slightly subject to thermal runaway phenomena, with a temperature rise of barely 1.5°C per minute.
With this very low level of energy released, the thermal runaway of the Lithium Iron Phosphate technology [LiFePO4] is intrinsically impossible in normal operation, and even almost impossible to artificially trigger.
Combined with a BMS, Lithium Iron Phosphate (LifePO4 – LFP) is currently the most secure Lithium-Ion technology on the market.
" källa

Nu 2019 är LiFePO4 ett reellt alternativ och ett väldigt bra batteri som tål många och djupa urladdningar. Det man dock ska vara uppmärksam på är dess begränsade laddförmåga vid kallt batteri. Men de är fortfarande dyra att investera i, även om livstidskostnaden idag normalt hamnar på något plus gentemot AGM blybatterier men är högre än för BlyKol-batterier. Får nog vara främst den lägre vikten, den längre livslängden samt högre laddström och laddnings­verknings­grad som avgör valet ännu, men priserna går nog ned de närmsta tio åren.
Dock har BlyKol-batterierna i stort samma laddnings­verkningsgrad, tål lika djup urladdning samt har nästan samma livslängd och ligger även närmre i strömhantering, så min uppskattning är att blykol-batterier når åtminstone 2/3-dels väg mot LiFePO4. Förutom vikt / volym för samma kapacitet. Sedan avgör vilka egenskaper som är viktigast för ens eget off-grid driftsfall!
Victron Energy LiFePO4 Smart: 2019-07-28
När man ser dessa data för LiFePO4 verkar det inte lika extremt bra som ofta framhävs.
Operating temperature: Discharge: -20°C to +50°C, Charge: +5°C to +50°C.
Samt de bör inte förvaras fulladdade under långa perioder, även om LiFePO4 klarar det betydligt bättre än LiCoO2 / Li-ion.
LiFePO4
LiFePO4 Smart, capacity vs temperatur
Deep discharge ability, Depth of Discharge
LiFePO4 Smart, CYCLE LIFE (capacity ≥ 80% of nominal)
80% DOD1 2500 cycles
70% DOD 3000 cycles
50% DOD 5000 cycles
1. Dock bör LiFePO4´s DOD hållas inom 90%-10% SOC, vilket kräver speciell styrning vid solcellsdrift! Blybatterier älskar att bli 100% SOC fulladdade av solceller, vilket är enklare.
Vid långvarig standby, typ ett par månader, bör LiFePO4 förvaras vid 50% SOC (40-60% SOC).

2021-03-17
En väldigt utförligt artikel om LiFePO4-batterier hos Marine How To, som drivs av Rod "RC" Collins who is an independent ABYC Certified Marine Electrical Systems Specialist at Compass Marine Inc. Cumberland ME, tar upp väldigt mycket kring LiFePO4-batterier.
OBS! Är skriven för drift i fritidsbåtar där man ofta cyklar batterierna fullt med generatorladdning till fulladdat, vilket skiljer sig väldigt mycket från driften i ett off-grid solcellssystem där den vanliga cyklingen inte är så djup, ofta bara runt 10-30% DOD.
En passus där var intressant vid användning i fritidsboende med långa standbytider:
"STORAGE SOC EXPERIMENT: We recently ended a very expensive experiment regarding storage at 100% SOC. The test duration wound up being 12 1/2 months using four 100Ah CALB SE cells where they were charged to 100% SOC and then left to sit idle with no connections to a BMS or other parasitic loads. The low temp recorded over the 12 1/2 months was 46°F and the high temp was 87°F. This test was meant to be a representation of the real wold.
A min/max capture thermometer was used to record the peaks. The cells, prior to letting them sit at 100% SOC for 12 1/2 months, were regularly testing at 101.2 to 101.3 Ah’s of capacity (previous 6 Ah capacity tests) as a 12V nominal bank. After 12 1/2 months the cells were discharged to a cut off voltage of 2.9V for the lowest cell.
After 12 1/2 months of doing nothing but sitting there, at 100% SOC, the cells had lost 11.6% of their previous rigorously confirmed Ah capacity. Now imagine if you additionally stressed the cells by continually float charging them. Ouch!!!!
The cells lost 11.6% of their confirmed capacity just sitting at 100% SOC!"
Men ett andra liknande test gav bättre resultat med mindre förlorad kapacitet.

BMS för LiFePO4-batterier: 2021-08-29:
Ett BMS (Battery Management System) för LiFePO4-batterier ska dels balansera battericellerna, dels förhindra att någon battericell arbetar i skadligt driftsområde. Cellbalansering innebär att ensa laddstatus i alla cellerna, och skyddet mot skadligt driftsområde bryter batteriströmmen så fort det detekteras. Blybatterier kan självbalansera sina celler inom ett 12V-batteri, men litium-batterier kräver yttre cellbalansering. Flera seriekopplade 12V blybatterier bör helst också har en batteribalanserare. BMS anses av de flesta som ett måste för LiFePO4-batterier!
Här några exempel på BMS som verkar vanliga / intressanta:
What is a Battery Management System (BMS)?
Cell Balancing Techniques and How to Use Them, ena delen av BMS´s uppgift
REC BMS, pratar med Victron utrustning via CAN-bus och GX-enhet
Batrium BMS
Chargery BMS
Tiny BMS
Electrodacus
Daly BMS, lite enklare och billigare
123\SmartBMS gen3, 123smart BMS 1A balansering, lite tveksamt rykte inom båtkretsar?
X2 BMS, introduces five new BMS technologies adopted for systems in yachts
HLP data BMS, inkl tempkontroll av generator, utvecklad / tillverkad i Sverige för fritidsbåtar
TAO BMS, Close integration with external equipment to command their operation (6 relays and CAN messages), Up to twenty ranges can be defined for cell voltage, cell temperature or battery state of charge, Dynamic cell balancing (4A) as soon as there is a voltage differential between cells
TAO BMS - A complete Energy Management System
TAO BMS Dashboard
TAO BMS comparison chart, 5 olika BMS i jämförelse
Victron Batteribalanserare blybatterier
Cell pre-balancing vid bygge av egna LiFePO4-batteripack.

Li2TiO3 (Lithium-titanate battery, LTO) Litiumbatteri: 2019-10-17, uppdaterad: 2020-05-09
LTO, Lithium-titanate, batteri är (Okt 2019) nya på marknaden för konsumenter sedan några månader men har funnits inom energisektorn runt 8 år.
Har en väldigt hög stabilitet mot thermal runaway or overheating och därmed brand, kan laddas extremt snabbt, klarar arbeta i kyla ända ned till -30°C, -40 till -50°C säger vissa källor, bra djupurladdning samt har lång livslängd med stor cyklingstålighet. Men får väl i dagsläget betraktas som ett extremt batteri. Har dock sett en som valt det till sin lilla off-grid stuga här i Sverige.
Ska ha bra batteriverkningsgrad(?), extrem livslängd på runt 20.000 cykler, tål att arbeta ned till -30°C med bra effektivitet, tål hög urladdningsström 6C kontinuerligt 15C max, kan laddas på 6 min 80%, men verkar variera lite väl mycket i polspänning över hela sitt SOC-område, typ nominell spänning 2,3V, laddspänning 2,8V, urladdningsgräns 1,6V. Samt vid låga temperaturer typ -20°C faller cellspänningen snabbt vid lite djupare urladdning!
Laddspänning 2,8V blir 16,8V för 6 celler, vilket blir över den de facto standard på max 15,5V som gäller för komponenter i 12V elsystem! Så lite svårt arbetsområde för cellspänningen för off-grid solcellssystem.
Har sett uppgifter för konstruktionslivslängd (battery life) på 10 år upp till 30 år för LTO.
Verkar ursprungligen framtagna för EV, typ motorcykel, bil & buss, där snabbladdning, många laddcykler samt funktion i låg temperatur är viktiga parameterar. Är i mycket motsatta behov mot vid off-grid, så med nuvarande pris (2020) nog inte värt att betala för till off-grid.
Eftersom så nya på konsumentmarknaden saknas erfarenhet där, men lite att läsa:
Wikipedia: Lithium-titanate battery
Ev-power.eu: Lithium Titanate (LTO) Cells - Technical Advantages
TOSHIBA: The SCiB™ - the outstanding characteristics of Toshiba SCiB™.

NiMH-batterier: 2020-10-04
Som svenska Nilar är världsledande på. Med sin nya teknik via syrgasunderhåll. Här kan man läsa mer om nya syrgastekniken vars nya metoden leder till en markant minskad kostnad per levererad kWh och ger den för närvarande lägsta totalkostnaden för energilager på den globala marknaden. Samt hela doktorsavhandlingen om syrgasmetoden, "Development of metal hydride surface structuresfor high power NiMH batteries".
Nilar Hydrid® batterier (NiMH) karaktäriseras av lång kalendarisk livslängd (20+ år), samt av att vara brandsäkra, robustare och mer miljövänliga än andra batterier. Med en driftstemperatur inom -20°C to +50°C.
Nilars produktsortimen börjar som lägst på 96V batterispänning, så lämpar sig bara för off-grid med renodlad 230V drift. Möjligen kombinerat med DC-laddning av laddbar bil.
Så tar inte med NiMH i min batterival sektion nedan, då de faller lite utanför mitt scope här.


Att välja batterityp för off-grid: 2019-07-28, uppdaterad: 2020-05-16
Disclaimer: Jag har varit intresserad av blybatteriers laddning ända sedan 1980, så har kanske en dragning åt dem, men försöker vara så objektiv jag kan här ändå!
OBS! Nedan kunskap är de bedömningar jag gjort utifrån ett stort info-underlag, men inget jag kan garantera! Är även väldigt beroende av vilken kvalitet man köper samt hur de används.
Är svårt att hitta riktig bra entydig info om batteriernas jämförbara egenskaper och plus/minus-sidor, så blir min sammanställning och tolkning här av det jag hittat och tagit del av från andra.
Det jag skriver om att välja batteri här nedan gäller för off-grid drift som försörjningsbatteri.
I styckena ovan kan man läsa lite mer beskrivande om de olika batterityperna.

Varierande förutsättningar:
Som alltid gäller det att fundera igenom vilka egenskaper man har behov av för sin egen off-grid applikation för att på ett bra sätt välja lämplig batterityp för en själv.
Har man t.ex. inte behov av att ladda sin batteribank på 6 min så är det ju ingen egenskap att betala extra för.
Behöver man kunna ladda dem i kyla är det en viktig egenskap.
Vill man kunna plocka ut höga strömmar för t.ex. en kraftig 12/24/48V-230V växelriktare är det en viktig egenskap, har man inte det behovet så behöver man inte betala för det heller.
Är det den primära investeringskostnaden eller är det livstidskostnaden som är viktigast för en.
Kommer man cykla batterierna extremt mycket eller bara använda dem ett par veckor per år?
Alla batterier har ett åldrande av kalendertid, så en liten cykling innebär inte att man kan få 20-30 års livslängd!
Med mera... Är inte en batterityp som är bäst, utan de är bra inom olika områden.

Kommer man bara använda batterierna några veckor på sommaren och de kommer stå underhålls-/float-laddade större delen av övriga år och man funderar på AGM, så bör man kanske överväga Stationära / UPS blybatterier, då de är konstruerade för väldigt långvarig underhållsladdning vid 100% SOC. Speciellt om man valt en MPPT-laddregulator. Ibland säljs begagnade UPS-blybatterier ut från datorserverhallar, ofta i bra kondition, vilka kan var prisvärda. Har några gånger sett begagnade EnerSys PowerSafe V UPS AGM-blybatterier så.

Som referens: Jag har kört med 2x80Ah Tudor Marin TR350 Dual öppna fritids blybatterier sedan 2007. De senaste köpta 2012-07-07 resp. 2015-05-21 och fortfarande fräscha i funktion hösten 2020. Har fungerat väldigt bra och visade sig i April 2021 att det äldsta blybatteriet nådde nästan 9 års livslängd innan det gav upp då, men kör då med strömpulsladdning under absoptions och float laddfaserna. Hade då ännu inte märkt av någon direkt sulfatering av batteriet! Belastar mitt elsystem glest som mest med 12V/230V växelriktare på 350W (0,2C), men som regel med <100W (0,05C) och regelbundet <60W (0,03C).
I linje med lämpliga max 0,05C urladdning för denna batterityp.
Blir billig livstidskostnad för de batterierna köpta för runt 850kr/st! Men är inget jag ändå direkt skulle rekommendera, men just då var det ett bra val för mig.
För 160Ah blybatterier rekommenderas högst 0,1C/16A laddström för bra livslängd, så tycker jag ligger bra till så med de drygt 12A laddström (0,08C) jag får som mest från solpanelerna samt med belastningen av batterierna, vilket även praktisk funktion visar!
Min användning är i en liten off-grid husvagn, där jag även helgcampar då och då året runt.
Idag skulle jag satsa på BlyKol-batterier!

Blybatteri startbatteri typ:
Dessa ska undvikas helt och fungerar inte alls för off-grid som försörjningsbatteri, då de inte tål djupare urladdningar! Renodlade startbatteri är gjorda för att kunna leverera stora strömmar, men tål då bara att laddas ur 15-20% regelbundet!
Men finns lastbilsstartbatterier som är av dual-typ (som fritidsbatteri) för att klara att driva alla hjälpsystem hos ett modernt tungt fordon, så de går även bra i off-grid om man kommer över.

Blybatteri Marin Dual typ, öppna Fritidsbatteri:
Lågt pris.
Låg vikt för att vara blybatteri.
För små strömbehov och låg cyklingstålighet samt inte så bra livslängd.
Laddström måste begränsas för att nå hyfsad livlängd.
När lågt pris och/eller lite lägre vikt önskas men behoven av ström och cyklingstålighet är låga.
Kan frysa sönder vid låg laddningsgrad vintertid.
Långsam laddning av sista 15-20% strömmängd.
Livslängd 3-4 år vid vanlig användning med bra laddning, men mina är nu (Okt 2020) över 8år via strömpulsladdning med bibehållen bra funktion.
Bäst livslängd vid strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna.
Bör bli helt fulladdade minst 1ggr/vecka i aktiv drift för bäst livslängd.
Vid standby bör de dock förvaras vid 100% SOC, helt fulladdade för bäst livslängd.
Kan ge något lägre livstidskostnad än AGM, pga sitt låga pris.
Dimensioneras normalt för max 50% urladdningsdjup (DOD) och regelbundet 30% DOD.
Energiverkningsgrad 75-80%, lägre vid högre strömmar. Högre vid off-grid drift ≈90%.1B
För enkla 12V batteribanker.
Kan behöva underhåll med påfyllning av batterivatten.
Gaser måste ventileras ut via slang samt kan läcka syra vid haveri eller vält läge.
Hög batterisäkerhet, dock läkagerisk för frätande syra samt avger små mängder explosiva gaser.

AGM blybatteri, typ djupurladdnings:
Halvlågt pris.
Hyfsad cyklingstålighet.
Moderat strömuttag.
Laddström bör begränsas för att få lång livslängd, dock ca 50% högre än GEL.
Klarar vintertemperaturer.
Många modeller tål att frysa utan att skadas - läs dess datablad.
Långsam laddning av sista 15-20% strömmängd.
Bör uppnå runt 10 års livslängd rätt dimensionerade, laddade och använda samt bra kvalitet.
Bäst livslängd vid strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna.
Bör bli helt fulladdade minst 1ggr/vecka i aktiv drift för bäst livslängd.
Vid standby ska de förvaras vid 100% SOC, helt fulladdade.
Dimensioneras normalt för max 70% urladdningsdjup (DOD) och regelbundet 50% DOD.
Energiverkningsgrad 80-85%, lägre vid högre strömmar. Högre vid off-grid drift ≈95%.1B
Seriekopplade till 24/48V bör Batteribalanserare användas för att hålla samma laddstatus på batterierna.
Hög batterisäkerhet.
Läckagesäkra slutna utan behov av ventilering, dock ska utrymmet runt vara normalt ventilerat.

GEL blybatteri, typ djupurladdnings:
Mellanpris, lite dyrare än AGM.
Bra cyklingstålighet, något bättre än AGM.
Lågt strömuttag, fungera bäst med långsamma urladdningar.
Laddström bör begränsas för att få lång livslängd, lägre än för AGM.
Klarar vintertemperaturer hyfsat, men lägre ström då.
Många modeller tål troligen att frysa utan att skadas - läs dess datablad.
Långsam laddning av sista 15-20% strömmängd.
Bör uppnå 10-12 års livslängd rätt dimensionerade, laddade och använda samt bra kvalitet.
Bäst livslängd vid strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna.
Bör bli helt fulladdade minst 1ggr/vecka i aktiv drift för bäst livslängd.
Vid standby ska de förvaras vid 100% SOC, helt fulladdade.
Dimensioneras normalt för max 80% urladdningsdjup (DOD) och regelbundet 60% DOD.
Energiverkningsgrad 80-85%, lägre vid högre strömmar. Högre vid off-grid drift ≈95%.1B
Tål högre temperatur bättre (typ +30 - +40°C), med ca 50% längre livslängd än AGM då.
Extremt känsliga för gasning, då gasen fastnar i gelen, så höga krav på laddspänningsreglering.
Därför krävs alltid temp-givare för batteritemp, så temperaturanpassad laddning blir noga.
Då gasning måste helt undvikas laddas GEL med lägre spänning, vilket ger längre laddtider.
Utjämningsladdning (Equalization) är ej tillåten då det gasar batteriet.
Högre inre resistans än AGM, vilket begränsar strömmen.
Seriekopplade till 24/48V bör Batteribalanserare användas för att hålla samma laddstatus på batterierna.
Hög batterisäkerhet.
Läckagesäkra slutna utan behov av ventilering, dock ska utrymmet runt vara normalt ventilerat.
GEL används bl.a. inom UPS och liknande driftsfall.
Känner mig dock lite osäker med kunskapen kring GEL-blybatteri!
På ett sätt känns GEL som lite föråldrad princip mot AGM som bruksbatteri för off-grid.
GEL tekniken utvecklades på 1950-talet och AGM tekniken på 1980-talet, så är faktiskt så.
Men samtidigt framhålls dess positiva egenskaper på flera ställen, men säljs mer AGM.
Batteritillverkaren Concorde Sun Xtender skriver om olika svagheter hos GEL-blybatterier.
Gel Cell batteries still are being sold, but AGM batteries are replacing them in most applications.

Bly-kol batteri, typ djupurladdnings:
Halvhögt pris.
Tunga som andra blybatterier, dock lite lättar när hänsyn tas till att de kan djupurladdas mer.
Bra cyklingstålighet, betydligt bättre än vanliga AGM.
Tål djupurladdningar bra samt att vara partiellt laddade längre perioder.
Hyfsat hög ström.
Laddström högre än AGM men lägre än LiFePO4, typ mitt emellan.
Laddström bör begränsas men klarar hyfsat hög ström.
Klarar vintertemperatur, och om AGM-utförande tål många modeller att frysa - läs datablad.
Men vissa tillverkar anger laddningstemperatur >0°C medan andra anger >-40°C!
Generellt bör dock blykol-batterier klara -30°C - +50°C både vid laddning och urladdning!
Bättre laddmottaglighet än övriga blybatterier, så den sista 15-20% strömmängden bör laddas snabbare hos blykol. Mycket pekar på att blykol bulkladdas inom 0%SOC till 90%SOC, så bara de sista 10% går lite långsammare.
Bör uppnå 10-15 års livslängd rätt dimensionerade, laddade och använda samt bra kvalitet.
Bäst livslängd vid strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna.
Bör troligen bli helt fulladdade minst 1-2ggr/månad i aktiv drift för bäst livslängd.
Klarar drift partiellt laddade mellan de laddas fullt, troligen enstaka perioder på 3-4 månader.
PSOC-drift utmärker blykol-batterier, PSOC = Partiell State Of Charge.
Vid standby ska de förvaras vid 100% SOC, helt fulladdade.
Dimensioneras normalt för max 90% urladdningsdjup (DOD) och 70% DOD regelbundet.
Energiverkningsgrad 95-98%, lägre vid högre strömmar. Troligen något högre vid off-grid drift.1B
Seriekopplade till 24/48V bör Batteribalanserare användas för att hålla samma laddstatus på batterierna.
Hög batterisäkerhet.
Läckagesäkra slutna utan behov av ventilering, dock ska utrymmet runt vara normalt ventilerat.
Bly-Kol kan göras både i AGM eller GEL utförande, men är i AGM-utförande som beskrivs här.
Är (Okt 2019) ganska nya på marknaden, så lite ont om erfarenheter / info om dem ännu.
Jag har dock haft blykol startbatteri i min bil sedan Feb 2012, med väldigt positiva erfarenheter.
Blykol-batterier har fått bra spridning i England (UK), bl.a. inom off-grid narrowboats.

LiFePO4 (LFP) litiumbatteri:
Högt pris.
Låg vikt.
Stor cyklingstålighet.
Tål djupurladdningar bra samt att vara partiellt laddade längre perioder.
Stora strömmar.
Bra laddmottaglihet, ända till fulladdat batteri.
Hög laddningsverkningsgrad.
Kan inte laddas i vintertemperaturer (lägsta gräns 0°C / +5°C, beroende på fabrikat).
Kräver bra BMS (Battery Management System) då laddningsförloppet är känsligt.
Bör uppnå 10-15 års livslängd rätt dimensionerade, laddade och använda samt bra kvalitet.
Jag har inte kunskap om hur de bör laddas för bäst livslängd.
Stabil kemi (med BMS!) för att vara inom litiumbatterifamiljen.
Fråga: Kan BMS göra stabiliteten känslig för åsköverspänningar?
Dimensioneras normalt för max 90% urladdningsdjup (DOD) och 70-80% DOD regelbundet.
Dock ska de 80% DOD hanteras inom 90%-10% SOC, vilket kan vara lite småbesvärligt.
Vid långvarig standby, typ ett par månader, bör LiFePO4 förvaras vid 50% SOC (40-60% SOC).
Är känsliga att förvaras helt fulladdade 100% SOC någon tid, är direkt skadligt.
Energiverkningsgrad 95-98%, lägre vid högre strömmar. Vet ej hur off-grid drift påverkar.1B
Risken för förtida åldrande verkar lägre hos LiFePO4 än AGM/GEL blybatteri - BlyKol vet jag ej.
LiFeMnPO4? - Ska söka info!
LiFeYPO4? - Ska tåla laddning i kyla (-20°C?), Y = Yttrium?. Ska söka info!
Ett exempel LiFeYPO4 i svensk webshop, Laddning -45 till +85°C, Urladdning -45 till +85°C.
Även hos Winston 40Ah 200Ah LiFeYPO4 (-25°C up to 80°C), en e-shop flera tipsat om.
Men Winston LiFeYPO4 3.2V 60Ah singelcell har angivet -45°C up to 85°C (discharging).

Li2TiO3 (Lithium-titanate battery, LTO) Litiumbatteri:
Så nya på konsumentmarknaden, så finns ännu inte kunskap / erfarenhet att kunna jämföra här, men läs lite ovan om LTO. Ska tåla laddning i kyla (-30°C?). Kostar väldigt mycket än.

Inverkan av batterikvalitet, konstruktion samt skötsel:
Blybatterier är inte något enhetligt begrepp med en viss typisk prestanda, utan kvalitet, konstruktion samt skötsel / drift avgör mycket hur livslängden blir. Speciellt misskötsel påverkar blybatteriers livslängd väldigt mycket! Gäller även övriga batterityper.
Som en berättar om sin bly­batteri­erfaren­heter:
"Jag har haft 2 Concorde Sun Xtender (AGM) i stugan och varit mycket nöjd med dessa. De var dyra, men de har har betalat sig då jag innan dess hade "vanliga" AGM solcellsbatterier och de höll mindre än 5 år och de jag har nu har hållit mer än 15 år."
Hos Sun Xtender - About kan man läsa hur de jämför sig med några andra blybatterier.
Gäller samma för mina två enkla Tudor Dual fritidsblybatterier TR350 TUDOR DUAL 80Ah, som nu mars 2021 har en ålder på 6 resp. 8,5 år med fräsch funktion ännu men normalt räknas få en ålder runt 3 år. Mina är ändå cyklade rätt mycket, men får en bra vårdande strömpulsad laddning via en PWM-regulator. Samt mitt off-grid solcellssystem har en noga balanserad systemdesign som belastar blybatterierna rimligt vettigt, även om de ibland laddas ur till 70% DOD.

2020-06-22:
1B.) Vid ett robust väldimensionerat solcellsbaserat off-grid elsystem har man en dåligt-väder-reserv på ≥3dygn och laddar därmed aldrig ur sina batterier i ett svep, som flera egenskaper hos blybatterier definieras vid. Blir även med en låg medelström. En molnig Juni-dag då jag fick ganska precis den medelström jag förbrukar i min off-grid husvagn från solcellerna mätte jag upp energi­laddnings­verknings­graden för mina marina öppna fritids­bly­batterier, när 12V kylkompressorn går ca 15min och lånar 75% av strömmen ur batteriet, sedan står still ca 45min och strömmen då återladdas till blybatterierna. Detta vid ca 85% SOC laddnivå i dem. Då jobbar mina lite enklare blybatterier med >95% energiverkningsgrad (Wh η) vid den partiella cyklingen, mot generellt angivna 75-80% för dem vid hela urladdningscykler! Så normal off-grid cykling är generellt effektivare för blybatterierna.
Sommartid använder man i stort 50% av strömmen direkt från solcellerna på dygnsbasis vid drift av kylskåp m.m., vilken då inte alls påverkas av batteriverkningsgraden energimässigt!
En bra vetenskaplig rapport hos ett svenskt universitet med en meta-studie kring strömpulsad laddning visar även att strömpulsad laddning ger en högre coulomb verkningsgrad (Ah η) hos blybatterier, och min strömpulsladdning är då även gynnsamt för det.
2020-10-02: Analys av VictronConnect loggdata från en 40-dygns testperiod under September 2020 med en Victron SmartSolar 75/15 MPPT-regulator gav en energi­laddnings­verkningsgrad för mina 2st Tudor Fritidsblybatteri på 90%-95%! Så än säkrare nu att den är i den häraden vid sund drift i off-grid solcellssystem med strömpulsad laddning.
Bodde då 3st 2-dygns perioder där plus 1st dagsbesök, med gott om tid både före och efter att nå stabil standby drift för loggdatan.
Förbrukar runt 390Wh/dygn vid boende (ca 35Ah/dygn, 12V). Vid standby har jag en förbrukning på 56Wh/dygn (ca 5Ah/dygn) för mina två batteripulsande enheter som "motionerar" blybatterierna (vid PWM-regulator drift), för laddregulatorn samt för batteriernas självurladdning.
Har 2x80Ah Tudor marina fritidsblybatterier samt 250Wp solpaneler på off-grid husvagnen.
Det vanligaste urladdningsdjupet blir normalt runt 10%-30% DOD för en sunt dimensionerad off-grid solcells­anläggning med 70% DOD för utnyttjad dåligt-väder-reserv. En dåligt-väder-reserv på 3-5 dygn ger en låg medelström för urladdningen.
Är så mycket data kring batterier som utgår från 20h urladdningstid och inte 3-5dygns urladdningstid som vid sunt dimensionerad off-grid, samt urladdning som en hel urladdningscykel i ett svep till kanske 70%-80% DOD (100%?), så är troligen så även med de laddnings­verknings­grader som brukar anges för blybatterier!
(DOD = Depth Of Discharge, urladdningsdjup)

Inbördes rang­ordning av batteri­egen­skaper vid köp av lik­värdig batteri­kvalitet.
Rangordning av egenskaper utan kvantifiering mellan ordningsstegen. 4 = bäst
Mars
2020
Tyngd (Vikt) Livs-cykler 3.Djup-urladdn. Ström-uttag Pris
inköp
Kostnad Livstid Låg-Temp Verkn.-grad Säker-het 5.Ladd-mottag. Ladd-ström
Batt.Typ 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4
Marin:4 X X X X X X x X X x X X x X x
AGM: X X X X X X x X X X X X
GEL:2 X X X x X x X X x X X X X X
Blykol:1 x X X x x X X X X X x X X X X
LiFePO4: X X X X X X X x X X X X
1.) Ganska nya på mark­naden, så be­gränsat med er­faren­het och info. Jag dock haft bly­kol start­batteri sedan 2012.
2.) Är lite osäker på data och egen­skaper för GEL bly­batterier. GEL tål ingen gasning, så kritisk laddning.
3.) Se även visualisering av normal cyklisk drift (DOD) för olika batterityper i SOC-Spänningstabellen.
4.) Marina öppna blöta fritids blybatterier.
5.) Blybatterier älskar solceller då de trivs med att hållas småladdade hela tiden, Litium kan ha problem med detta.
LiFePO4 bör cyklas inom 10% - 90% SOC, medan blybatterier älskar att hållas vid 100% SOC mesta tiden.
En batterikvalité långt över ens behov försämrar bara ekonomin för ens anläggning utan någon nytta tillbaka. Typ LTO´s 20.000 cykler / 365 dagar = 55 år 1 cykel/dygn, som blir svårt för många att hinna utnyttja.
Eller LiFePO4 med 5000 cykler / 365 dygn = 14 år 1 cykel/dygn, som kan bli lite overkill i fritidsstuga.
Batterier har en viss konstruktionslivslängd, ofta runt 10-12 år för djupcyklings, så åldras även av ren kalendertid vilket ofta gör det svårt att hinna utnyttja en extrem cyklings prestanda.

Batterival vs systemdesign off-grid: nytt 2020-11-10:
I min värld handlar batterival om en bit i det man brukar kalla för systemdesign, dvs hela ens off-grid elsystem måste designas tillsammans för hur det är tänkt att användas. Frågor som: vilken strömmängd kommer man använda?, vilken max strömstyrka är aktuell?, hur kommer strömmen användas (korta stora strömutag eller mer jämt utspritt)?, kommer systemet utnyttjas frekvent?, kommer det vara långa tider det inte används aktivt?, hur ser användningen ut under vinterhalvåret?, vill man alltid ha full strömkapacitet laddad att unyttjas direkt man kommer dit?, kommer man köra vissa stora strömförbrukare bara soliga dagar och vill få mycket av strömmen återladdad samma dag?, hur många dagars dåligt-väder-reserv vill man ha?, är det inköpskostnaden som är viktigast eller livslängdskostnaden?, vill man kunna bygga ut i framtiden?, etc.

Detta avsnittet var svårt att få ihop utan att det blev en hel bok, så kanske lite rörigt kompakt?!
Kommer säkert att fortsätta att fila och fixa med samt komplettera texterna framöver.

2021-05-25, uppdaterat 2021-10-06:
Man kan även dela in off-grid system i tre grova kategorier med lite olika behov:
  1. Renodlade solcellssystem, där runt 5 dygns dåligt-väder-reserv är centralt i batteribank.
    Off-grid solcellssystem med enbart laddning av ström från solcellerna för fritidsboende.
  2. Åretruntboende där laddning vintertid från reservkraftgenerator ofta blir centralt.
    Ger även väldigt mycket batteri-cykling jämfört med fritidsboende.
    Här är ofta en dåligt-väder-reserv på 7-10 dygn aktuellt.
  3. Fritidsbåtar där laddning från båtmotorns generator med kort laddtid ofta är centralt.
    Husbilar kan hamna lite här i brukande, men beror på hur man använder dem.
    Här är helt driften och fördelningen av laddning mellan generator och solceller avgörande för det antal dygn dåligt-väder-reserv som behövs!
I vilken off-grid kategori ens system passar in på, påverkar vilken batterityp som blir ett bra val.
På mina webbsidor här belyser jag främst utifrån ett renodlat off-grid solcellssystem, men resonerar även lite utifrån de andra främst då åretruntboende.

I vissa fall blir då LiFePO4 det bästa batterivalet, i många fall är AGM blybatterier de vettigaste valet och ibland t.o.m. fritidsblybatterier.
Och för väldigt många ser de lite nyare AGM-blykol batterierna ut att bli det vettigaste valet en lång tid framöver, bedömer jag nu Maj 2020.
Man måste kunna se både nackdelarna och fördelarna hos de olika batterityperna, och alla batterityper har både och. Och förstå sig på nackdelarna så man sköter batterierna rätt så de drabbar en så lite som möjligt, eller väljer bort vissa batteriegenskaper för sitt system.
Listar lite systemdesign aspekter här för batterival, men blir lite rörigt så kort och kompakt:
(DOD = Depth Of Discharge, urladdningdjup, SOC = State Of Charge, laddningsnivå, BMS = Battery Management System.)
  • LiFePO4 batterier har starka egenskaper om man vill plocka ut riktigt stora strömmar eller vill kunna snabbladda batterierna via en överdimensionerad solcellsanläggning eller via elverk, och kanske viktigast om man använder sin off-grid anläggning flitigt under vinterhalvåret så tål de att långvarigt arbeta partiellt laddade (PSOC). Även bra vid frekvent cykling av batterierna.
    Men vid långvarig standby bör de hållas på 40%-60% SOC, samt endast kortvarig vara laddade >95% / <5% SOC med sin aktiva cykling inom 10%-80% SOC som jag uppfattat det.
    För några färdigbyggda 12V LiFePO4 batterier med integrerad BMS verka 0%-100% SOC utåt vara begränsat till 5%-95% SOC internt.
    LiFePO4-batterier kräver även mycket kunskap av ägaren, kring balansering, BMS, m.m.!
    Även LiFePO4 laddas snabbt <80% SOC och långsammare de sista 20%, som verkar ta lika lång tid som de första 80% om än vid högre ström än vanliga blybatterier.
    LiFePO4´s polspänning varier så lite över stor del av SOC-området så är omöjligt att utvärdera SOC ur den och därmed svårt att hålla parallellkopplade batterier i balans om de arbetar länge inom det området, vilket är där de oftast cyklas. BMS verkar normalt balansera cellerna vid fulladdat batteri! Har läst på några ställen att balansering bör göras runt 1ggr/vecka, så blir lite svårt ihop med att vid standby försöka hålla 40%-60% SOC. Hur gör man, eller behövs inte balansering vid standby?
    Vanliga LiFePO4 batterier kräver >0°C / >+5°C för laddning för att ej skadas. LiFeYPO4 (med Yttrium) verkar klara ned till -30°C till -45°C.
    Om LiFePO4 batterier klarar 5000 "cykler" så behöver de cyklas dagligen i 14 år för att utnyttja den! Vid användning i fritidshus / mobilt fritidsboende är risken då stor att man inte hinner utnyttja den cyklingsprestandan innan de åldrats av ren kalendertid. Då blir inte livslängdskostnaden så låg som ofta sägs, och man betalar för en prestanda man inte hinner utnyttja!
    Bor man 4 veckor på sommaren samt varje weekend övriga året blir det ändå bara 116 laddcykler/år, så 1160 laddcykler/10år. Vid fritidsboende är det nog sällsynt att använda sitt off-grid elsystem mer än så! Bör AGM-blykol-batterier klara lätt vid 10% - 30% DOD cykling, speciellt strömpulsladdade för skonsam drift som hos mig.
    För off-grid drift i fritidsbåt där man laddar mycket från motorns generator när man bor där aktivt och solpanel mer är för underhållsladdning blir nog ofta LiFePO4 det bästa valet idag. Den typen av drift med mer regelbunden djupurladdning är rätt tuff för blybatterier.
    Dock får man se upp så man inte bränner generatorn med LiFePO4-batterier:
    TAO Performance: How to charge lithium and lead-acid batteries with an alternator
    Victron: Careful – Alternator Charging Lithium
    Victron video: How to not blow up your Alternator when charging Lithium
    Finns BMS med tempkontroll av generator, externa regulatorer för generator med temp­kontroll, samt även Alternator to Battery Chargers med temp­kontroll av generatorn.
    Vissa moderna generatorer i båtar (efter 2010) verkar ha inbyggd temperaturkontroll.
  • AGM blybatterier funger normalt OK vid måttliga strömuttag samt när man får dem fulladdade 100% SOC minst 1ggr/vecka oftast, samt vid måttlig cykling av batterierna.
    Kräver då även en sunt dimensionerad dåligt-väder-reserv på runt 5 dygn vid off-grid solcellssystem, vilket som bieffekt ger ett måttligt regelbundet urladdningsdjup!
    Blybatterier ska hållas vid 100% SOC vid standby, så alltid fulladdade när man kommer och ska använda ström ur dem. Sista 15-20% av urladdning till fulladdat laddas lite långsamt.
    Normalt kan man dimensionera AGM för 70% DOD för off-grid under sommarhalvåret, då det blir så sällan man använder sin dåligt-väder-reserv ned till det urladdningsdjupet. Sedan blir den vanligaste urladdningen runt 10-30% DOD som då ger bra cyklingslivslängden för AGM-blybatterier. Allra bäst fungerar de vid strömpulsad laddning.
    Att dimensionera sina AGM-blybatterier för 70% DOD för ens 3-5 dygns dålig-väder-reserv är även enligt den Australiska standarden "AS/NZS 4509.2, Stand-alone power systems System design", så även enligt externa officiella källor. Även batteritillverkaren Concorde anger minst 5 dygns dåligt-väder-reserv, vilket de framhåller även ger bra blybatterilivslängd som bieffekt.
    En annan sak varför off-grid driften är gynnsammare för blybatterierna än vad labbtesterna är, beror på att vid off-grid sker normalt inte urladdningen till ett djupt DOD i ett svep, utan delas upp på flera steg / dygn med främst urladdning på natten och viss laddning dagtid de flesta dagar. Det mår blybatterier bra av, jämfört med att laddas ur i ett svep som görs i lab-miljö.
    Dock är off-grid vinterdrift runt Nordisk midvinter påfrestande för vanliga AGM-blybatterier, då drift med uppladdning från reservkraftelverk gör att de bara är 100% SOC fullade väldigt korta stunder. Blybatterier vill hållas float-laddade vid 100% SOC lite längre tider för att omvandla även det lite mer svårupplösta blysulfatet till aktivt elektrodmaterial igen! Vid sådan drift bör de inte heller urladdas mer än till 40-50% SOC, då det sker så regelbundet då.
  • BlyKol-batterier klarar av att arbeta partiellt laddade (PSOC) hyfsat långa perioder, troligen <3-4 månader någon ggr/år och däremellan laddas fullt 100% SOC minst 1-2ggr/månad, klarar att leverera hyfsat höga strömmar, tål att djupurladdas 90% DOD ibland och 70% DOD regelbundet samt att cyklas mycket, ungefär som LiFePO4. Tar även emot laddning bra och tål hyfsat höga laddströmmar. Har nästan samma energi­verknings­grad vid cykling som LiFePO4.
    Dvs blykol-batterier behöver inte laddas 100% SOC fulla lika ofta och regelbundet.
    En kille jag känner till bytte ut sitt vanliga AGM-blybatteri till ett modernt Blykol-batteri i sin campervan och det tog då emot laddning 7-8ggr snabbare, blev fulladdat på 1h från 60% SOC mot 7-8h med AGM-blybatteriet under körning, så har markant bättre prestanda än vanliga AGM-blybatterier. Är troligen det optimala batteriet för fritidsbruk, om vikten inte avgör.
    Generellt tål även blykol-batterier att laddas i ordentlig vinterkyla, även i extrem kyla ned till -40°C enligt datablad för en del fabrikat! Driftemperatur på -20°C - +50°C verkar vanligt.
    Även Blykol-batterier fungerar allra bäst vid strömpulsad laddning.
    Blykol-batteribanker blir ofta lättare än med normala AGM-blybatterier, då Blykol kan urladdas djupare och mer av dess kapacitet därmed kan utnyttjas i aktiv cykling.
    "Smart Carbon helps enhance overall battery life in an application where the batteries are not fully recharged on a regular basis."
    Gissar att det blir lite av ett allround batteri framöver för stationär off-grid solcellssystem.
  • 2021-08-14 Ragone plot är ett intressant sätt att presentera egenskaper för lagrad ström i batteri / kondensator som kan hjälpa till att förstå vilken batterityp som passar ens drift bäst.
    Magnify
    Ragon Plot
    Visar max strömuttag vs tid bl.a., som är en viktig drifts­faktor för val av batteri. Har man behov av hög ström en längre period eller en kort stund typ start­ström hos motor, eller inte alls?
    Bra blykol-batterier är hybrid­batterier mellan blybatteri och super­kondensator (elektro­kemisk kondensator) vilket ger intressanta egen­skaper, som syns i Ragone Plots. I diagrammet kan man lägga ihop kurvorna för Lead-acid Battery och Electro­chemical-Capacitor så får man de egen­skaper som bör gälla för ett bra blykol­batteri.
    OBS! Är logaritmiska axlar i diagrammet!
    Vilket innebär att blykol-batterier är bra på att hantera korta höga startströmmar från elmotorer som i kylskåpskompressor, vedklyv, vattenpump, etc. Att själva den kemiska processen i blybatterier så avlastas från höga startströmmar av superkondensatorn bör minska slitaget på själva batteriet, samt gör att man slipper det tydliga spänningsdroppet av höga startströmmar.
    Ser t.o.m. ut som att bra blykol-batterier skulle kunna hantera högre startströmmar än LiFePO4-batterier!
    Jag har några LED-lampor i mitt off-grid ställe som är väldigt känsliga för spänningsdropp och med mina förra fritidsblybatterier blinkade de till i ljusstyrka när kylskåpskompressorn startade. Med mina nya blykol-batterier syns inge sådant ljusblink längre, vilket jag då antar beror på superkondensatorn som finns i blykol-batterierna som då hanterar kylkompressorns startström.
    Så jag tycker det är rätt uppenbart att det finns inte en batterityp som är bäst för alla behov, utan LiFePO4 är bäst för vissa behov, vanliga AGM-blybatterier för andra, AGM blykol-batterier är bäst för vissa driftsfall, t.o.m. enklare dual Marin-Fritids-blybatterier kan vara bästa valet i vissa situationer.
    Så man behöver göra en systemanalys för sitt off-grid solcellssystem för att kunna komma fram till vilken batterityp som är bästa val för ens egna driftsfall.
    Det är även på gång hybridteknik för litium-batterier där man integrerar en superkondensators funktion i batteriets kemiska funktion, just för dessa goda egenskaper att kunna ge väldigt hög ström kortare stunder. Så visar ju på de positiva egenskaperna av hybridtekniken mellan batteri och superkondensator. Xidas Creates New Battery Hybrid: Supercap and Rechargeable Lithium Battery
    NyTeknik: Superkondensatorer ger mc:n mer kraft och räckvidd. Är Nawa Racer som får ett hybridbatteri med superkondensatorer i litiumjonbatteriet.
    Man kan därmed med fog säga att blykol-batterier är i teknikfronten med sin hybridteknik.
    I blykol-batterier ger även kolet fler positiva egenskaper förutom superkondensatorn, som kraftigt minska sulfatering, högre batteriverkningsgrad, samt förmåga att ta emot laddström bättre, etc. Beskrivning av kolbaserad superkondensator i batterisystem.
    DuckDuckGo-sökning: lead carbon battery supercapacitor
    Firefly Technology - lead carbon battery white paper
  • Mina två Tudor marina fritidsbatteri på 80Ah jag köpt för runt 850kr/st och ser ut att få ut 10 års livslängd ur blir svårt att slå den låga livslängdskostnaden för med någon annan batterityp.
    (Uppnådde 9 års livslängd i April 2021, då en battericell blev lite dålig.)
    Och den batteritypen har ju bevisligen fungerat helt OK för mig nu sedan 2007 i off-grid liv med dem vid låga strömuttag, året runt. Är bara dumt som någon utomstående att påstå att det inte är så eller inte fungerar, anser jag. Även om mitt nästa köp blir AGM BlyKol-batterier.
    Tar då ut 5-6A regelbundet (<0,04C), kortvarigt glest 10-12A (<0,08C), samt laddar som mest med runt 12A (<0,08C) från solcellerna. Vid runt 37Ah/dygn strömförbrukning när jag är där.
    Urladdar de oftast till 85%-70% SOC, regelbundet till ca 50% SOC, mer glest till 30% SOC och enstaka gånger väldigt sällan till 20% SOC. (Trots att de rekommenderas arbeta / cyklas vid >65% SOC.) Så får arbeta rätt hårt, då lite snål batterikapacitet pga begränsad lastvikt.
    Men har då strömpulsad laddning via PWM-regulator samt Batterikonditionering / aktivering.
  • Läst flera som menar att LiFePO4 är så mycket tåligare än blybatterier, men även riktigt batterikunniga som menar att blybatterier är så mycket mer robusta utan sitt behov av BMS! "Lead Carbon batteries are one of the most ABUSE TOLERANT / RESISTANT batteries available today." En nackdel med blybatterier är att dess inre resistans är högre då batteriet är djupt urladdat och polspänningen då sjunker märkbart vid stora strömuttag, men blykol har betydligt bättre egenskaper där.
    Jag har ingen egen erfarenhet av LiFePO4 men har läst på en del, och är nästan som en lite modetrend kring dem idag (Maj 2020). Ofta överdrivs de positiva hos LiFePO4 och väldigt mycket det negativa hos blybatterier! Men LiFePO4 verkar riktigt bra för vissa behov.
    Har läst om några som upplevt LiFePO4-batteri som så mycket bättre under urladdning när de bytt från blybatteri, men jag upplevde liknande när jag efter 16 månader med MPPT-regulator bytte tillbaka till PWM-regulator och strömpulsad laddning. Urladdningsspänningen sjönk inte lika snabbt längre och blybatterierna blev aktivare i att leverera ström!
    Eftersom jag inte har egna erfarenheter av LiFePO4 kan jag inte avgöra deras skillnad mot strömpulsade blybatterier. Men för riktigt stora strömuttag är LiFePO4 helt klart bättre.
    Har man en driftssituation där blybatterierna behandlas väl fungera de väldigt bra. Och har man en driftssituation där LiFePO4-batterier är mer lämpade så blir det bättre med dem. Är inte konstigare än så!
  • Blybatteriernas tydliga spänningsdynamik vs SOC (se diagram) gör att de samkör så stabilt robust bra med varandra parallellkopplade även med lite skillnad i intern resistans av åldrande eller olika kapacitet, så är en bra egenskap! Blybatteriernas stabila teknologi gör att de inte behöver någon babysitting via BMS för en balanserad säker robust parallellkopplad drift!
    Olika åldring / kapacitet kompenseras automatiskt genom att både urladdning och laddning blir i proportion till blybatteriets status vid solcellsdrift, inom rimliga gränser!
    Vid seriekoppling av 12V blybatterier bör man dock ha en Batteribalanserare, en sorts BMS.
    LiFePO4 och alla litium-batterier kräver att varje battericell övervakas av ett BMS (Battery Mangement System) för att hålla dem inom säkert arbetsområde och undvika haveri.
    Med LiFePO4 batteri plus BMS blir det nog extra viktigt med överspänningsskydd mot åska.
    Fler och fler räddningstjänster i landet kräver även egen brandcell för litium batterier!
    En studie av vilka brandtekniska krav som bör ställas på energilager innehållandes litiumjonbatterier (LTH 2020).
  • En del hävdar att blybatterier är oanvändbara i off-grid solcellssystem för att de inte fungerar bra med urladdningsströmmar på 0,5C eller t.o.m. 1C (0,5C = 50A/100Ah). Men i off-grid elsystem dimensionerar man ofta för runt 5 dygns dåligt-väder-reserv mot förbrukningens medelström, vilket ju blir extremlåga 0,008C! Det skulle ju var 60-120ggr högre urladdningsström!
    Att belasta en off-grid batteribank med strömmar som motsvar 1-2h urladdningstid måste vara extremt sällsynt, samt rör sig ju då bara om väldigt korta tider, annars får man inte ihop runt 5 dygns dåligt-väder-reserv som är lite av grunden för robust dimensionering vid off-grid.
    Vilken tid man väljer som dåligt-väder-reserv varierar, men inom intervallet 3-7 dygn är nog vanligt lite beroende på hur trygg stabil eltillgång man vill ha vs vädervariationer.
    Vid strömuttag under 0,05C fungerar ofta blybatterier bra, resp. <0,15C för blykol.
  • Eftersom man dimensionerar blybatterier för 50%-70% DOD så får man automatiskt en nödreserv kvar i blybatterier, som kan användas vid en nödsituation eller annan extrem situation.
    Blybatterier har även väl utvecklade återvinningsflöden och kan återvinnas till nästan 100%.
  • I en välbalanserad anläggning ser jag inte att det under sommarhalvåret skulle vara ett problem med vanliga AGM-blybatteriers lite begränsade laddström, som ofta sägs. Och överdimensionerar man solpaneleffekten, för priset på solpaneler blivit så lågt, så tänker jag att den viktigaste effekten av det är mer ström i lätt molnigt väder, inte att man måste kunna trycka in maxeffekten i soligt väder från dem i batterierna. Gör man en riktig systemanalys av driftssituationen vid off-grid så tycker jag det är tydligt det är så.
    Är vintertid då man kan behöva ladda från elverk som man gärna vill kunna köra höga laddströmmar för att utnyttja det effektivt, tänker jag. Men vid åretruntboende off-grid vintertid är ändå inte vanliga AGM-blybatterier ett så bra val, då de behöver bli fulladdade regelbundet.
    I min robust och balanserat dimensionerad solcells off-grid anläggning begränsas jag normalt inte av de låga laddströmmarna mina öppna fritidsblybatterier kan ta emot (lägre än AGM)!
    Har då 2x80Ah blybatterier samt 250W solpaneler.
    Under alla åren sedan 2007 jag nu haft den i drift så är det extremt få gånger jag hade haft riktig nytta för driften av att kunna ta emot lite mer laddström till blybatterierna.
    Jag upplever att det mer är ett känslostyrt argument, att det känns bra att kunna trycka in ström så snabbt som möjligt i batterierna.
    Kan vara att det fungerar lite bättre med blybatterierna hos mig då de får strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna.
    I bra soligt läge på sommaren är min nattförbrukning normalt återladdade före kl.12 på dagen, så finns inget behov att uppnå det ännu tidigare. Är om det varit några regniga mulna dagar så jag nästan tömt ut dåligt-väder-reserven och det blir en helsoligt dag, men då är det främst mina 250Wp solpaneleffekt som begränsar återladdningstiden.
  • Tycker aspekten i citaten nedan är väldigt intressanta när man tänker på systemdesign för off-grid elsystem! Hur dimensionering av batteribank för dåligt väder (dåligt-väder-reserv / days of autonomy / storage factor) går hand-i-hand med bra dimensionering för lång livslängd för blybatterier! Om man verkligen sätter sig in i och förstår driftsförutsättningarna vid off-grid solcellssystem, med behov av dålig-väder-reserv för batterikapaciteten samt den väderberoende varierande strömproduktionen från solcellerna. Då ser man att den dimensionerande djupare urladdningsnivån för dåligt-väder-reserven används rätt sällan och att den vanligaste cyklingen blir rätt grunda urladdningar. Man får också tänka på att batterier åldras även av ren kalendertid.
    Det är ett intressant påstående / reflektion / slutsats i första citatet när det gäller vid drift i off-grid solelsystem, kring att vanliga AGM-blybatterier inte bör djupurladdas regelbundet till mer än 50% SOC och att det kanske inte är så stor nackdel egentligen just vid off-grid!
    Något som jag även märkt då jag sedan 2007 haft igång mitt off-grid solelsystem i husvagnen på enbart ström från solcellerna ihop med öppna blybatterier av marin typ. Samt som jag även haft lite funderingar kring när jag utvecklade min "Kalkylator små Solelsystem".
    Jag rekommenderar där att man dimensioner för 70% DOD för AGM-blybatterier för sommarhalvåret, då detta inträffar så sällan normalt. Då har man även 30% som nödreserv!
    Det tankesättet gör ju även att BlyKol-batterierna framstår i än bättre dager jämfört med LiFePO4-batterier:
    (Även om LiFePO4 fortfarande är märkbart bättre i en del aspekter för vissa krävande driftsfall / höga strömmar samt ofta där man lutar sig mest mot laddning från generator.)
    -------------
    "Lead type batteries have low recommended depth of discharge (DOD). For grid-connected solar-plus-storage systems, this is almost always a negative – but with off-grid systems it can actually be a positive. Low DOD means that less of the battery´s nominal capacity (in kilowatt-hours, or kWh) can actually be used on a regular basis. If a battery has a 10kWh capacity but only 30% DOD, it´s actual usable capacity is only 3kWh. Because they have no grid connection, off-grid systems must be designed with several days (at least 3) of ´energy autonomy´ – the amount of time they can go without solar resources (e.g. periods of heavy rain) to recharge the batteries. The two upshots of all this is that lead-type batteries allow energy stored at ´deeper´ discharge [70% DOD AGM / 90% DOD Lead-Carbon] to be accessed on the relatively rare occasions that it is needed [at end of ´days of autonomy´], and on regular days the low [10%-30%] DOD means the battery life is extended. By contrast, a household investing in a lithium-ion [LiFePO4] battery bank for their off-grid system would end up paying a lot more [for regular deep cycle capacity], even though most of the capacity will only be used occasionally, without having the benefit of extended lifespan. [2016]": källa
    -------------
    2021-05-31:
    Även batteritillverkaren Condorde´s webbsida Battery sizing är inne på liknande kring dålig-väder-reserv (days of autonomy / storage factor): "As everybody knows, the sun does not shine with equal intensity every day, nor does it shine at night and during inclement weather. Cloud cover, rain, snow, etc. diminish the daily insolation (Insolation is the amount of solar energy delivered to the earth´s surface. A storage factor [Days of Autonomy] must be employed to allow the photovoltaic battery system to operate reliably throughout these periods. In addition, it is desired to obtain the best service life of the battery by limiting its average daily depth of discharge [via the Days of Autonomy]. The minimum number of days that should be considered is 5 days of storage for even the sunniest locations on earth."
    Det innebär att klara vädervariationer och att få bra livslängd på blybatterier går hand-i-hand och kräver samma hänsyn i dimensionering. Så man behöver inte dimensionera upp kapaciteten i sin blybatteribank för att få bra livslängd, då det redan krävs för att få en robust tillförlitlig strömförsörjning off-grid från solceller i varierande verkligt väder!
    Är ju precis samma behov av en dåligt-väder-reserv med LiFePO4-batterier, så oavhängigt batterityp! LiFePO4 kan inte magiskt trolla fram reservkapacitet för dåligt väder.
  • Jag har använt blybatterier sedan 1977 och de har fungerat bra och robust tillförlitlig. Utan ett enda haveri typ kortsluten battericell, internt avbrott eller explosion, samt har aldrig drabbats av förtida uppnådd för kort livslängd! Tvärtom har majoriteten av mina blybatterier fått ovanligt lång livslängd. Typ 8-10 år både för startbatterier och off-grid förbrukningsbatterier.
    Men då har de batterier som behövt vattenpåfyllning fått det, de har fått lämplig laddning samt de flesta har haft någon form av pulsad laddström och bra reglerad laddning. Samt har alltid köpt kvalitetsblybatterier. Så upplever blybatterier har oförtjänt dåligt rykte, ofta orsakat av en dålig systemdesign med bl.a. underdimensionerad batteribank men även från fördomar.

Lämplig max urladdningsström:
Diagram som vägleder vid vilka urladdningsströmmar man bör överväga välja LiFePO4 eller BlyKol för. Vid nya AGM-blybatterier (VRLA) går brytpunkten vid urladdningstid runt 10h, medan vid åldrade AGM-batterier går den troligen närmre 20h, då Peukert constant ökar med åldern.
Vid 10h (0,1C) urladdning för ett 100Ah batteri blir det strömmen 10A, oavsett urladdningsdjup.
Dock får blybatterier tillbaka kapacitetsförlusten efter vila, så vid bara kortvariga urladdningar kan lite högre strömgräns väljas. Korta urladdningströmmar märks inte heller lika mycket.
Har man lite större urladdningsströmmar ur blybatterier upplever man att de åldras snabbare då man märker av att Peukert constant ökar med åldern. Vid lägre urladdningsströmmar märks inte det.
Man räknar strömuttag så i ström/Ah batterikapacitet som ett mått på hur hårt batterierna belastas, med "C" som sort för ström per Capacity. Vid 5A från 100Ah är då strömuttaget 0,05C.
Så sannolikt är max strömuttag motsvarande >20h (0,05C) urladdningstid (<5A/100Ah) ett bra riktvärde för lite större regelbundna strömuttag, vilket även normalt är den C20 (20h) urladdningstid (ström) kapaciteten (Ah) är definierad vid för deep cycle blybatterier.
Strömuttag på <0,1C bör vara OK för korta strömuttag samt väldigt kortvarigt mer oregelbundet kan nog <0,2C vara OK för vanliga AGM-blybatterier.
BlyKol klarar dock högre urladdningsströmmar, men inte sett info var gränsen ligger där. Men en grov gissning är >10h (0,1C) urladdningstid (<10A/100Ah).
När jag nu Jan 2020 läst mer om BlyKol-batterier pekar mycket på att >5h (0,2C) urladdningstid (<20A/100Ah) är OK även för åldrade sådana vid inte alltför långa urladdningar, men med 0,1C är man på säkra sidan. Kortvarigt klara ofta BlyKol 1C i urladdning.
Lämplig skonsam laddström är <0,1C för vanliga blybatterier och sannolikt <0,2C för blykol.

Capacity vs. Discharge Rate, AGM / LiFePO4

Även laddningsverkningsgraden påverkas positivt av lägre strömbelastning i förhållande till batterikapacitet. Här ett diagram från en studie av BlyKol-batterier. 2020-03-06

Charge effiency vs Current rate Lead Carbon battery, 0,1C = 10A/100Ah (source)

Läs även om livlängd som Cyklad Kapacitet vs DOD längre ned här.

När det gäller val av batterikapacitet kan man dimensionera den via Frittlivs Kalkylator små Solelsystem II (nu version 2 med fler möjligheter som släpptes Maj 2021).

I Elkatalogens "Val av batterier" ges även tips i att välja blybatteri och vad som särskiljer de olika batterityperna med dess olika egenskaper. Samt även hos Sunwinds Val av batterier.

Min personliga syn på att välja batterityp till egen liten off-grid stuga (Dec 2019):
Som svar till en stark förespråkare för litium-batterier skrev jag följande:
Du XXX skriver:
"Hur ser det ut med det inre motståndet? Det som gör att spänningen direkt sjunker en volt (0,5C [50A/100Ah]) vid urladdning och ökar motsvarande vid laddning?"

I databladet för dessa 230Ah 12V blykolbatterier jag länkade till står: Internal Resistance Approx 3mOhm. 0,5C urladdning ger då 115A x 0,003Ohm = 0,34V, rätt långt ifrån dina 1V du skriver.
Många (de flesta?) motsvarande litium-batterier har säkert betydligt lägre, men påverkar ju bara om man verkligen tänker ta ut så extremt höga strömmar ur sin batteribank för sitt off-grid elsystem.

Strömmen 0,5C (<2h urladdningstid) är en extremt hög urladdningsström ur en sunt dimensionerad batteribank för en off-grid stuga där man har flera dagars dåligt väderreserv för att kunna få en väldimensionerad stabil och hyfsat trygg elförsörjning från solpaneler, anser jag.
Även vid uppladdning via elverk får det nog anses som en väldigt hög ström, upplever jag.
Så min uppfattning är att för de flesta off-grid installationer bör den interna resistansen i blykolbatterier vara tillräckligt låg för bra funktion.

De enda litium-batterityper jag skulle kunna tänka mig ha i en egen off-grid stuga är LiFePO4 (LFP) eller Li2TiO3 (Lithium-titanate battery, LTO).
Men då mycket pekar på att dels blykolbatterier ger den lägsta livstidskostnaden av kommersiellt tillgängliga köpebatterier idag, ger lägre investeringskostnad, fungerar att laddas i vinterkyla samt ger tillräckligt bra funktion för mina behov så är jag mest intresserad av dem.
Sedan klämmer jag ur än bättre egenskaper ur blykolbatterierna med strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna :-)

Jag ser ändå att det finns vissa egenskaper som är vassare hos både LiFePO4 och Li2TiO3, men de är ju bara meningsfullt att betala för om man har ett verkligt reellt behov av dem. Att betala för att kunna ladda ur med extremströmmar som 0,5C och sen aldrig göra det i praktiken är ju rätt meningslöst, som ett exempel!

Men djupurladdnings egenskaperna vid cykling i förhållande till påverkan av livslängd i antal laddcykler är ju i stort jämförbara mellan blykol och LiFePO4 batterier, med den data jag har tillgänglig idag! Så man kan djupurladda dem på samma sätt.
LiFePO4 är inte helt lyckliga med att vara 100% fulladdade under långa perioder, vilket är en liten nackdel vid off-grid fritidsstuga där ju solpanelerna håller batteribanken 100% fulladdad när man inte är där och förbrukar ström under längre perioder.


Att tänka på för blybatterier för att uppnå lång livslängd:

Blybatterier kostar mycket pengar vilket gör det viktigt att få lång livslängd ur dem.
  1. Skonsam laddning grunden för lång batterilivslängd:
    • Grunden för att få lång livslängd är att använda en välutvecklad modern elektronisk batteriladdare, som styr laddningen efter batteriets olika laddfaser (4-6 faser).
      More batteries are damaged by bad charging techniques than all other causes combined.
      CTEK - Generella Laddkurvor
      Figure ur © CTEK´s skrift "Batterier och Laddning"

      Exide batteriladdare, laddkurvor
      Figur från © Exide´s folder "Stay in charge with Exide charger", U är temperatur-kompenserad!

      2014-01-02
      Victron energy batterladdare
      Figur från © Victron Energy´s folder "Gel and AGM Batteries", med deras 4-stegs (5-stegs inkl. Equalization) skonsamma adaptiva laddkurva, där man infört en Storage-laddfas! Storage-laddfasen med sin sänkta laddspänning minskar korrosionen vid långvarigt inaktivt batteri för lång livslängd.
      Under långvarig Storage-laddfas gör man en gång i veckan en Battery-Refresh då laddspänningen får stiga till Absorptionsspänningen en kort stund för att garantera full laddning.
      Victron Energy har även en fri bok "El ombord - fristående elkraft (2012)" som väldigt utförligt behandlar 12V off-grid elsystem i en 74-sidig pdf-bok fullspäckad med deras fakta.
      Se fler länkar om eltips ombord ovan.
    • Även en laddregulator för solpaneler bör innehålla minst 4 av batteriets laddfaser.
      1. Bulk / Bulkladdning - konstant ström, ger 80-85% laddningsgrad (av kapaciteten)
      2. Absorption / Acceptansladdning - konstant spänning 14,4V (25°C, -24mV/°C)
      3. Equalization2 / Utjämningsladdning vid 0,04C1 A alt. 14,8V 1-3h (25°C, -24mV/°C)
      4. Float / Underhållsladdning 13,6V (13,4-13,8 OK) (25°C, -24mV/°C)
      5. Helst även pulsladdning eller intermittent floatladdning, för skonsam långvarig floatladdning.
      Bör även innehålla djupurladdningsskydd som bryter urladdningen vid ca 11,5V.
      Är även väldigt bra med en intelligent snabb elektronisk huvudsäkringsfunktion.
      1) C är batteriets nominella kapacitet (Ah) definierad vid 20h urladdning, så 0,04C/100Ah=4A.
      2) Ska göras ca 1ggr / 30dygn, eller efter var 10:e djupurladdning, för att undvika skadlig syraskiktning, för att få en utjämningsladdning mellan batteriets olika celler samt för att minska sulfateringen! Ska inte göras oftare då det gasar blybatteriet samt sliter lite på det! Ej på GEL!
    • Högre spänning än 13,7V (25°C, -24mV/°C) under Float- / Underhålls-laddning medför elektrokemisk korrosion i blybatteriet som förkortar livslängden (vått öppet blybatteri). Trots det har det varit en förskjutning de senaste åren mot en floatladdspänning så 13,8V verkar vanligast nu (2020), samt att även 13,9V börjar bli vanligt. Men inte sett någon data om att blybatterierna har förändrat sig avseende detta.
      Floatladdspänningen är en balansgång mellan främst elektrokemisk korrosion och desulfatering, där högre spänning ger bättre desulfatering.
      Högre float-spänning verkar även öka gasning något lite vid långvarig float-laddning, samt garanterar något bättre att blybatteriet blir helt fulladdat till 100% SOC.
      Ju högre spänningen avviker desto kortare livslängd får blybatteriet.
      Detta gör temperatur-kompenserad laddning (-24mV/°C) så viktig, både varm sommar och kall vinter! Är troligen en avgörande faktor för lång batterilivslängd!
      Uppdaterad: 2020-05-25
    • Skapad: 2013-11-03, Uppdaterad: 2021-11-14
      Data för blybatteriladdning med de värden som är allmänt accepterad, vilka jag samlat sedan 40 år.
      Med lite tillägg av egna funderingar för en effektiv laddregulator i framtiden, för mobilt off-grid bruk.
      Blybatteri / Lead-acid battery
      Solladdregulator / Solar battery charger - de facto standard of charge parameters
      Batteriladdningsparametrar / Battery charging settings at 25°C 12V (x2 24V)
      Gäller för Djupurladdningsbatteri, Deep-cycle battery, för solcellssystem
      OBS! Är generella värden - följ alltid databladet / manualen för just ditt batteri!
      Battery charging GEL / VRLA (SEALED) AGM / VRLA (SEALED) FLOODED (Fritidsbatteri) Lead Carbon AGM / VRLA
      High Volt Disconnect1
      Over Voltage Disconnect Voltage
      16,0V1 16,0V1 16,0V1 16,0V1
      Charging limit voltage1 15,5V1 15,5V1 15,5V1 15,5V1
      Equalization voltage2 - 14,6V 2hr 14,8V 2hr 14,4V 2hr
      Bulk charge current limit, PV-system <0,2C5 A <0,3C5 A <0,3C5 A <0,5C5 A
      Bulk charge current, max continuously <0,20C5 A <0,25C5 A <0,25C5 A <0,40C5 A
      Bulk charge current, careful <0,1C5 A <0,1C5 A <0,1C5 A <0,2C5 A
      Absorption / Boost voltage8 0,25-4hr 14,2V3 14,4V3 14,4V3 14,2V3
      Tail-current / Imin 3 0,02C 0,02C 0,02C 0,02C
      Float voltage (<30hr6 ∑) 13,8V 13,8V 13,8V 13,8V
      Standby voltage
      (float ≥30hr6 ∑)
      13,4V 13,4V 13,4V 13,4V
      Float voltage (if no stand­by voltage in use)6 13,6V 13,6V 13,6V 13,6V
      Re-bulk voltage4 <12,5V <12,5V <12,3V <12,5V
      Re-float voltage4 <12,6V <12,6V <12,4V <12,6V
      Temperature compensation7 -0,024V/°C -0,024V/°C -0,024V/°C -0,024V/°C
      Max charge battery temperature: ≤50°C ≤50°C ≤50°C ≤50°C
      1). Absolut voltage, not temperature compensated (De facto standard voltages in charging systems).
      "Charging limit voltage" is in order not to damage units in operation by overvoltage during charging.
      "High Volt Disconnect" is a safety level, which could be hardwired if all the other controlling is made by a microprocessor, in order to avoid damage to electrical equipment in case of failure.
      2). Carry out once each 30 days and / or each 10 discharge cycles (>10% discharge). With a current of 0,04C, 4A/100Ah, and when Equalization voltage reached hold it for 2hr.
      More and more data suggests that it should only be done once every two months. 2021-05-14
      What is the purpose for equalization? 2021-09-11
      Balancing all cells to equal voltage / full charge within a 12V lead acid battery is also done during longer float-charges, for example at standby-operation. Is visualized in the Battery State of Charge (SOC) vs voltage at charge diagram below.
      3). Adaptive, dependent on the time length of the foregoing bulk charge phase.
      (As a proposal 1/2 of the bulk phase charge time length for the absorption phase, to test out from in practice?)
      (As a proposal 1/2 of the bulk phase charge time length -2hr for the boost float phase, to test out from in practice?)
      (Photovoltaics (PV) charged systems does not always have full charge current and therefore is problematic to measure the bulk phase charge time length in. Could the time since the last new full charge cycle8 was initiated be a usefull measure instead? Possibly combined with the lowest SOC during the discharge period, measured from the Ah-counter or from lowest battery voltage or by a Kalman filtering. 2018-06-07) => Conclusion: is not a viable path! 2021-08-29
      Victron Adaptive absorption time
      Victron Adaptive absorption time
      Stop the absorption charging when charge current get below 0,02C, 2A/100Ah, during 5 minutes. 2021-05-14
      Adaptive max time of absorption charge could be guided by the night voltage just befor the PV panels begin to charge in the morning, in 2-3 steps. 2021-05-14
      (N.B. I am not aware of if this already is protected by patents by some else!)
      Updated: 2021-09-30, 2021-08-29
      For recharging to 100% SOC should the absorption charge stage be terminated when the tail current drops below about 0.005C (0.5A/100Ah) charge current into the battery according to several battery manufacturers, so <0,01C (1A/100Ah) would be safe I guess. The Tail-current (Imin) 0,01C / C/100 is also supported by Exide references in the Wikipedia article IUoU battery charging for all types of lead-acid batteries. Tail-current = charge current into the battery not influenced by the other electrical power consumption in the off-grid system.
      In PV off-grid system I then think <0,02C (2A/100Ah) for 5 minutes is a good limit to be careful with the AGM lead acid batteries and at the same time reach almost 100% SOC at recharging. Combined with an adaptive maximum time limit for safety in case of battery problems.
      I have used Tail-current 0,005C (0,8A/160Ah) in a Victron SmartSolar MPPT with all loads via its load-output and got about 70min absorption time at each daily absorption charge during long time standby operation at 100% SOC in an off-grid PV-system, at absorption-voltage 14,4V and float-voltage 13,7V. A daily absorption charge of 70 minutes is much too much during long standby operations for achiving a long operational life of lead-acid batteries!
      At Tail-current 0,009C (1,5A/160Ah) I got 1,5min daily absortion charge time at equal operational conditions with the flooded dual purpose lead acid batteries 2x Tudor TR350 80Ah.
      An AGM deep-cycle lead acid battery has slightly higher float-charge current at 100% SOC during long time standby operation, thus a Tail-current of 0,02C (3,2A/160Ah) should be a good choice for careful standby-charging of the AGM battery each 10 days, as well as in daily active operation.
      The float-charging charges the battery the last few remaining single percent to 100% SOC.
      In this way, it is the lead battery itself that tells the controller when it is fully charged and not any algorithm in the PV-controller / solar charger that guesses it roughly.
      A good source: How Fast Can an AGM Battery be Charged?
      4). Updated: 2021-11-14
      Re-bulk voltage, the voltage limit for >30min below which the PV-controller / -regulator shifts to bulk charge stage and starts a new charge cycle.
      Re-float voltage, the voltage limit for >30min below which the PV-controller / -regulator shifts from standby charge to float charge stage.
      Should be temperature compensated for static battery terminal voltage data.
      Se also 8). below.
      5). C = Capacity of battery. 0,25C and 100Ah = 25A || 0,1C and 100Ah = 10A
      6). Updated: 2021-09-30
      Accumulated time at Float voltage - more days in winter and less in summer via solarcells.
      The time limit of <30hr for float-charge before switching to standby-charge stage is both for reaching fully 100% SOC, tackle sulfating and for gentle cell-balancing.
      At long Standby voltage charge operation should an absorption charge be activated each 10 days for ≤2hr, canceled when/if charge current into the battery goes <0,02C (2A/100Ah battery) for 5min.
      Is a tendency today in 2021 to prioritize short charging time over lifespan, with float-voltages of 13,8V to 13,9V even during long standby operations.
      In the diagram below is the most optimal operating point marked as 2.25V/cell, i.e. 13.5V/12V.
      I´m guessing a 13.6V float is a good balanced choice for most people.
      Float voltag 13.6V also has a good support in the Wikipedia article IUoU battery charging.
      Also shows why, during long-term standby operation, absorption charging should not be carried out every day, as is often done. 14.4V => 2.4V/cell.
      Optimum float-charging voltage - 13,5V / 12V battery
      The diagram illustrates so clearly the problem of the delicate balance of float charging voltage for healthy lead-acid batteries that get good service life. The knowledge of this phenomenon is well known for a long time, described in words in several different places.
      Is a bit of the basic knowledge for those interested in lead battery charging a little more in depth.
      7). Today (April 2016), a temperatur compensation of -0,018V/°C are seen more and more often in datasheets. Maybe I should use the average values of -0,021V/°C of these two values!?
      But the -0,024V/°C is a very well established value since long time, for lead acid batteries.
      The -0,024V/°C is a well established De facto standard, which follow the gassing voltage.
      SolarProfessional proposes -0,030V/°C as the most widely used temperature compensation formula, which will follow the gassing voltage curve more accurate. Updated: 2018-06-07
      It´s also a smaller trend against -0,030V/°C for 12V lead acid batteries among PV-controllers, which is even more close to the gassing voltage curve, so -0,024V/°C seems still to be valid as an de-facto-standard. Victron uses the extreme -0,016V/°C as default in their SmartSolar MPPT-controllers, which is very off from the the gassing voltage curve! Updated: 2021-07-08
      8). Updated: 2021-09-30
      A new full charge cycle initiates when either the discharge is >0,05C or when the battery voltage (25°C) is <12,4Vx for 30min, which voltage reference must be temperatur compensated for static battery terminal voltage data. In between shall the float / stand-by charge stage be in charge.
      When in standby-charge stage should a battery voltage <12,5V (<12,6V lead-carbon) for 10min change charging to float-charge stage.
      N.B. In Photovoltaics (PV) charged systems it is essential to not initiate a new full charge cycle for every small shallow discharge, thus preserving the lead-acid battery cycle life. 2018-06-07
      x) Data by Exide. Lead carbon likely at <12,5V.

      2020-12-21, updated: 2021-06-23
      I have got some new experiences and new knowledge and have done some analysis:
      It´s more and more obvious for me that solar charge controllers are not designed for the really sun-poor Scandinavian winter time!
      I resently visited my off-grid cottage and in the very dark sun-poor weather of the last months hasn´t the PWM solar controler in lack of PV-power been able to reach the absorption voltage it try to for each day. That results in the battery being charged with a too a high float voltage, which vill reduce their servic life! And by that the battery hasn´t got its caring current pulsation from the PWM-pulsing.
      Conclusion I: A solar charger must be smart and check if the PV-panels gives enough with current to reach the absorption voltage within sensible time, to not act as a too a high float voltage charge. Otherwise wait and check for it later in the day or the next day again.

      Victron Energy writes in a factsheet of lead-acid battery charging:
      "After completion of the absorption period the battery should be fully charged, and the voltage is lowered to the float or standby level. If no discharge occurs during the next 24 hours, the voltage is reduced even further and the battery goes into storage mode (13,2 -13,5V). The lower storage voltage reduces corrosion of the positive plates.
      Once every week the charge voltage is increased to the absorption level for a short period to compensate for self-discharge (Battery Refresh mode).
      "
      And for long-term standby-usage:
      "When a battery is not frequently deeply discharged, a 2-step charge curve can be used. During the first phase the battery is charged with a limited current (the bulk phase). Once a pre-set voltage has been reached the battery is kept at that voltage (the float phase)."
      Conclusion II: A PV solar charge controller shouldn´t absorption charge each day at >24hr standby operation! For off-grid PV-systems is absorption charge 1 times/week fine at >24hr standby, and probably is ≤2hr 1 times/10days the best choice especially for pulse-charged lead-acid batteries.
      Victron Lead Carbon Charge Data
      Victron Lead Carbon battery Charge Data
      If absorption charge 1 times/10days and with Equalization charge 1 times/month enabled it can be done 1 of 3x10days interval at standby operation. Or even at 1 of 6x10days interval for Equalization charge 1 times/2month for lead carbon batteries.
      Victron Factsheet: Charging Gel and AGM Batteries
      Verkar som att Studer VarioTrack MPPT solar charge regulator inte startar om en ny komplett laddcykel varje dag vid standby-drift utan blir kvar i float-laddning 13,6V :-)
      Ny laddcykel ser ut att startas av att batterispänningen går under inställt värde, default 12,2V >30min eller 11,8V >2min. Dessutom kan man ställa in minsta antal timmar mellan att ny laddcykel får startas.
      Bör vara bra för blybatteriers livslängd.
      Absorptions-laddning görs i 2hr default och avbryts om laddströmmen går under inställt värde.
      Manual VarioTrack MPPT solar charge
      Batterimonitor blybatterier: 2021-07-26
      Synkning mot 100% SOC:
      Indikerar 100% SOC då IFloat ändrats sig minde än 10%? under 1hr? då Float-laddningen begränsar laddströmmen? Blir då att blybatteriet själv indikerar fulladdat oberoende av temperatur eller åldrande, så bör bli en perfekt synkning. Sedan om delta-strömgränsen ska var 10% eller annat värde får nog provas fram, samt även om 1hr är lämpligt tidsfönster. Men känns som vettiga startvärden.
      Bör även vara en metod som är helt oberoende av batterikapacitet!
      Kräver dock att batterimonitor och solladdregulator är ihopbyggda eller kommunicerar full driftsdata mellan sig, vilket varit min övertygelse i flera år för en bra fungerande batterimonitor funktion!
      Samt krävs lite logik så inte startström från kylskåp och liknande stör denna utvärderingen!
      Alternativ kan man mäta upp lägsta filtrerade laddström vid float-voltage sedan senaste bulk-laddning och låta tail-current vara 150% av den för indikering av fulladdat batteri.
      Kan filtreras att nytt lägsta värde måsta vara lägre under 5min för att accepteras.
      Denna typ av utvärdering / mätning för 100% SOC synkning öppnar även för att kunna utvärdera coulomb-verkningsgrad samt energi-verkningsgrad för batteribanken. Både som teknisk data samt för justering för noggrannare funktion i batterimonitorn.
      Över längre tid kanske man då även kan indikera hälsostatus för blybatterierna ur dessa värden?
      En bra källa hos Victron Energy:
      11. Battery charging: longer battery life with Victron 4-step adaptive charging.
    • CTEK´s "Pulse" Float / Underhållsladdning är extra skonsam vid långvarigt inkopplad laddning. Den analyserar batteriets tillstånd och håller laddningen inom 95-100% genom att toppa upp batteriet med korta laddpulser när det behövs.
      Borde dock kallas för intermittent laddning, istället för pulsladdning.
      WAECO har också fina batteriladdare med sin WAECO PerfectCharge serie.
      2011-01-20, uppdaterat 2016-04-15
      Exide batteriladdare verkar ha de bästa 7A/15A laddarna för husvagn / husbil idag! Helautomatisk avancerad 5-stegs laddning med temperatur-kompenserad laddning avkänd direkt på batteripolen, vilket är viktigt för skonsam laddning i alla väder för att uppnå lång livslängd på batteriet. Använder intermittent laddning vid långvarig inkoppling mot fulladdat batteri, för skonsam float-laddning.
      Inbyggd temperaturkompensering gör dem särskilt lämpade för vårt nordiska klimat."
      Exide 12/7: Watski: 1.195kr April 2016 || Batteriexpressen: 1.525kr April 2016 || Fritidstillbehör: 1.325kr April 2016 || Skeppa marin: 950kr April 2016
    • Även en solpanel, som ju bara laddar dagtid och ger blybatteriet en laddpaus varje natt, måste vara väldigt nära idealet, om solladdregulatorn har en temperatur-kompenserad underhållsladdning / float charging på max 13,7V (25°C, -24mV/°C)! Speciellt med en PWM-regulator som pulsar full solcellsström i extremt korta pulser till den låga medelströmmen under float-laddning! 2009-10-15
    • 2012-02-15
      Några olika laddartester där Exide´s temperatur-kompenserade laddning framhävs:
      Exideladdarna blev valda till bäst i test i norska NAF-test, beskrivet i tidningen Motor bil og teknikks artikel:
      - De beste i NAF-test er Exide 12/7, Cetec Zafir og Defa Handy.
    • 2016-04-14
      Mitt val av batteriladdare blev Exide 12/7!
      Dels pga dess 6-stegs laddcykel där allt sker automatiskt och det inte finns något tillvalssteg man själv kan aktivera som kan ge för höga spänningar för elutrustning där batteriet är inkopplat, dels för dess fina temperatur-kompenserade laddning med temperaturgivare i ena anslutningsklämman så batteripolens temperatur avkännes samt dels för att dess absolut högsta laddspänning är 15,5V som verkar vara en "de facto standard" för batterier som laddas inkopplade i elsystemet (hos 12V solladdregulatorer).

      Dessutom kan man välja inställning för att ladda olika stor batterikapacitet samt batterityp (öppna eller GEL/AGM), inställningar som den kommer ihåg.
      Exideladdarna (7A/15A) kan vara inkopplade kontinuerligt till batteriet och känner då av automatiskt när en ny laddcykel behöver startas och toppa upp till 100% SOC intermittent, däremellan får batteriet vila sig för maximal livslängd.
      Har använt den ett tag nu till min bil och den känns väldigt bra och ser ut att ge både en kraftfull och skonsam batteriladdning.

      Som Exide själva skriver:
      "Exide Technologies har, som världsledande batteriproducent, all den kunskap som behövs för att ta fram högteknologiska och avancerade batteriladdare. Samtidigt är laddarna praktiska och enkla att använda. [...] De är helautomatiska och har inbyggd temperaturkompensering. Det gör dem särskilt lämpade för vårt nordiska klimat. [..] Vi kan batterier. Nu finns det en laddare som tar vara på den kunskapen."

      OBS! Exide säger i manualen att vid laddning av batterier inkopplade i ett elsystem så måste man själv försäkra sig om att det elsystemet tål 15,5V laddspänning! Jag kan bara hänvisa till detta och gör inga egna uttalanden om det.
      Som referens: 15,5V motsvarar den laddspänning en bilgenerator eller solladdregulator bör ge vid runt -25°C till -30°C enligt den kunskap jag har (beroende på tillverkarens valda temperatur-kompensering för laddningen).
      Broschyr Exide batteriladdare (pdf).
      Exide broschyr: Fokus på blybatterier, handledning och teknisk info om blybatterier!
  2. Låg laddström förlänger batteriets livslängden:
    För Öppna, GEL & AGM blybatterier gäller:
    • Laddströmmen bör inte vara högre än 0,25C (A, där C är batteriets kapacitet i (Ah).
      För 75Ah batteri motsvarar 0,25C 18A. Bl.a pga skadlig uppvärmning av batteriet.
    • Rekommenderad laddström är 0,1C (A), där C är batteriets kapacitet i (Ah).
      För 75Ah batteri motsvarar 0,1C 7,5A. Ger en rimlig livslängd på batteriet.
    • Betydligt lägre laddström än 0,1C är gynnsamt för lång livslängd på fritidsbatteriet.
    • Vid blybatteriets åldrande ökar Peukert´s constant, vilket medför att vid lägre laddningsström märker man mindre av batteriåldrandet och kan ihop med låga strömmar vid förbrukning få en mycket längre praktiskt upplevd livslängd för batterierna! Är gynnsamt vid rimligt dimensionerat solelsystem. (2013-05-29)
    Blykolbatterier tål betydligt högre laddström, men där får man läsa tillverkarens datablad.
  3. Låg urladdningsgrad förlänger batteriets cykellivslängd: (Uppdaterad: 2019-10-26)
    Se även om den mer praktiska "Cyklad kapacitet" lite längre ned!
    För lång cykellivslängd för Öppna, GEL & AGM blybatteriet bör de max urladdas till 50% av sin kapacitet regelbundet och 70% enstaka gånger! Läs dock tillverkarens datablad.
    Blykolbatteri tål betydligt djupare urladdning.
    Att nå kring 50% urladdningsdjup regelbundet i batterierna är mest ekonomiskt för GEL & AGM, sett strikt ur batterikostnad över tid - The 50% rule for deep cycle batteries.
    Att nå ett urladdningsdjup (DOD, Depth Of Discharge") ned till 70% någon gång ibland är OK, då man därmed utnyttjar sin batteriinvestering maximalt, men djupare än 70% DOD bör undvikas. För BlyKol är den siffarn 90% DOD!
    OBS! Efter all urladdning bör laddning påbörjas så snart som möjligt för att motverka åldrande, vilket är extra viktig vid urladdning under 50% DOD!
    AGM/GEL bör bli helt fulladdade minst 1ggr/vecka i aktiv drift för bäst livslängd!
    För BlyKol pekar mycket på att de bör bli helt fulladdade minst 1-2ggr/månad.

    • AGM deep discharge battery, Depth of discharge vs. Cycle life
      Urladdningscykler under 5% urladdningsdjup är dock ej bra för livlängden.
      Cycle life as a function of depth of discharge for lead acid battery
      Cycle life as a function of depth of discharge for lead acid battery (referens).
      Troligen ligger fritidsbatterier ca 1/3 från startbatterikurvan upp mot "industrial batteries" i diagrammets kurvor,
      samt Solar-deep-discharge AGM-batterier nästan upp mot "industrial batteries"-kurvan.
      AGM deep discharge battery, Cycle life vs. Depth of discharge (25°C)
      Fig.1DOD. AGM deep discharge battery, Depth of discharge vs. Cycle life (25°C)
      Verkar vara en typisk kurva för AGM djupcyklings batteri av god kvalitet.
    • Blykolbatteriers djupurladdningsförmåga:
      BatterX
      Fig.2DOD. BatterX Lead-Zinc Carbon battery, cyklings­tålighet.
    • Cyklad Kapacitet 2019-10-25
      Dock är begeppet "livscykler" egentligen ointressant samt även lite vilseledande, då det är den totala cyklade mängden Ah/Wh, cyklad kapacitet, som man kan ladda ur batteriet efter alla uppladdningar som är det verkligt intressanta!
      Om man vid 100% DOD (Depth of Discharge) skulle få hälften av livcyklerna som vid 50% DOD, så har man samtidigt då laddat ur dubbel så mycket Ah/Wh, dvs fått samma totala cyklade kapacitet ur batteriet. Så driftsekonomin blir den samma då!
      Så jag skapar här det mer intressanta begreppet "Cyklad kapacitet".

      För AGM Fig.1DOD här ovan och 50% DOD som 100% cyklad kapacitet får vi:
      10% DOD: 122% cyklad kapacitet
      20% DOD: 115% cyklad kapacitet
      30% DOD: 107% cyklad kapacitet
      40% DOD: 103% cyklad kapacitet
      50% DOD: 100% cyklad kapacitet
      60% DOD:  99% cyklad kapacitet
      70% DOD:  95% cyklad kapacitet
      80% DOD:  94% cyklad kapacitet
      90% DOD:  92% cyklad kapacitet
      100% DOD: 87% cyklad kapacitet
      Då blir skillnaden inte lika stor som när man bara ser på cyklad livslängd!
      Siffrorna kan naturligtvis variera lite mellan olika batterimodeller och fabrikat!
      Mycket pekar även på att strömpulsad absorptions- och float-laddning signifikant minskar skillnaden för olika DOD (Depth of Discharge).

      För blykol-batteriets tabell Fig.2DOD. här ovan fås motsvarande:
      30% DOD: 100% cyklad kapacitet
      40% DOD: 100% cyklad kapacitet
      50% DOD: 100% cyklad kapacitet
      60% DOD: 100% cyklad kapacitet
      70% DOD: 100% cyklad kapacitet
      Väldigt intressant, vilket bekräftar att de inte är så känsliga för djupurladdning.
      Dock får dessa siffror för BlyKol ses som lite osäkra, då det i dagsläget (Okt 2019) inte går att hitta flera olika källor med samstämmiga eller rimliga data!
  4. Vid djupurladdning till mer än 50% åldras Öppna, GEL & AGM blybatterier snabbt: (Uppdaterad: 2020-01-11)
    Vid djupurladdning till mer än 50% urladdning åldras batteriet snabbt genom sulfatisering, snabbare ju djupare urladdningsgrad.
    För 100% urladdat batteri går åldrandet mycket snabbt och varje dag urladdat är skadlig!
    Därför ska batteriet omedelbart få laddning efter urladdning till under 50% av sin kapacitet.
    Ett urladdningsdjup ned till 70% DOD någon gång ibland är ändå OK, bara återladdning påbörjas snarast möjligt efter detta för att motverka åldrande.
    Att bli fulladdade minst 1ggr/vecka i snitt i aktiv drift är gynnsamt för blybatteriers livslängd.
    Blykolbatterier tål djupurladdning betydligt bättre och där är urladdningsdjup till 90% DOD någon gång ibland OK! BlyKol bör troligen bli fulladdade minst 1-2ggr/månad.
    BlyKol-batteriernas sulfatering vid >30% SOC verkar vara försumbar, så är mycket mer tåliga för djupurladdning.
    Nytt: 2019-10-22
    Men verkar som att bara blybatterier får laddning så motverkas sulfateringen, även när laddningen sker långsamt (utifrån mina off-grid erfarenheter sedan Maj 2007). Finns vissa indicer på att det även räcker med några timmars långsam laddning per dygn för att motverka sulfatering vid lågt DOD, vilket då är väldigt gynnsamt för off-grid solelsystem.
  5. Hög temperatur förkortare blybatteriets livslängd:
    En höjd arbetstemperatur för batteriet ökar korrosionshastigheten pga den snabbare kemiska reaktionshastigheten, vilket leder till förkortad livslängd!
    Riktlinjer för temperatur vs livslängd:
    • 20°C ger 100% livslängd.
    • 25°C ger 70% livslängd.
    • 30°C ger 50% livslängd.
    • 40°C ger 25% livslängd.
  6. Inaktivt blybatteri under lång tid är skadligt:
    Inaktivt blybatteri under lång tid (ingen laddning eller urladdning) ökar markant risken för haveri, typ kortslutning i cell samt åldrar batteriet genom kristallisering av blysulfaten, vilket minskar dess kapacitet. Troligen klara blykolbatteri detta bättre.
    När batteriet inte används under lång tid bör det antingen:
    • Anslutas till intelligent laddare, typ EXIDE / CTEC, som underhållsladdar med intermittent laddning.
    • Vara kopplat till solpanel som dagligen ger underhållsladdning vid en max s.k. "float charge" på 13,6V (25°C, -24mV/°C) och en gynnsam automatisk laddpaus varje natt. Allra bäst via en PWM-regulator som strömpulsladdar, vilket markant förlänger livslängden under långvarig underhållsladdning.
    • Manuellt regelbundet koppla batteriet till bra laddare och ladda fullt.
  7. Blybatteriaktivator förlänger batteriets livslängd: (Uppdaterad: 2013-03-03)
    Ett batteri som står oanvänt får allt sämre kapacitet medan cykling aktiverar blybatteriet.
    Livslängden vid långvarigt passiva fritidsbatterier (ingen urladdning, som är vanligt långa perioder i typ husvagnar) kan förlängas med en s.k. blybatteriaktivator / blybatterirekonditionerare samt viss åldring typ sulfatisering även lösas upp ihop med underhållsladdning.
    Conrad.se har ibland sådana i sitt sortimen, vilket jag köpt, men se upp med strömförbrukningen så de är inom 1-5mA max, men kan vara betydligt större för vissa modeller. Ska även helst vara en blybatteriaktivator som även aktiverar batteri i vila!
    Jag är även övertygad om att en kontinuerligt ansluten blybatteriaktivator förbättrar laddningsmottagligheten i kyla för blybatterier.
    Vid låga urladdningsströmmar (mindre än 5% av Ah-talet), som är vanligt vid solelsystem för husvagn eller off-grid fritidshus, sker en ogynnsamm bildning av de kristaller som urladdningen ger upphov till. En blyaktivators höga urladdningspulser skapar då en gynnsam kristallbildning för de låga urladdningsströmmarna, vilket minskar batteriets åldrande.
    Läs mer om det olika strömpulsningarna för StrömPulsLaddning.

    Lite om bakgrunden till varför blybatteriaktivatorer finns och vad de gör:
    Desulfatorsystems - how it works. (2009-10-16)
    MegaPuls - How it works (2009-10-19)
    Megapulse Kunder: Volvo, Scania, Mercedes, BatteryWorld, etc. (2020-01-11)
    Jämförelse av olika strömpulsning för blybatteri - off-grid solcellsel, FrittLiv (2014-01-10)

    Några exempel på produkter för sådant batteriunderhåll:
    Dometic PerfectBattery BR12: Ström <0,2mA i viloläge, Aktiv >12,6V ±0,2V 70mA.
    Dometic PerfectBattery BR 12 förlänger livslängden (f.d. WAECO) (2020-01-11)
    Dometic PerfectBattery BR12 Manual med funktionsbeskrivning (2020-01-11)
    Dometic PerfectBattery Batterirekonditionerare BR 12 (2020-01-11, Batteriexpressen 711kr)
    WAECO Battery Refresher BR12, Marinaman webshop (2013-11-06, 299kr)
    WAECO Battery Refresher BR12, MarineStore webshop (2013-11-06)
    FrittLiv provar: WAECO Battery Refresher BR12 (2013-12-29)
    MegaPuls (batteriaktivator) On-Board 24/7 Battery Conditioning Technology, (2009-10-19)
    PulseTech PowerPulse, Maximizes performance of all lead-acid batteries, (2020-01-11)
    • En blybatteriaktivator belastar batteriet med en kraftig kort (typ 100μs) 80-100A urladdningsström puls, vilket upprepas med 20-30s mellanrum. Detta brukar ge en medelströmförbrukning på bara ca 1,5mA.
    • Blybatteriaktivator används med fördel kontinuerligt inkopplad till fritidsbatteriet.
      Jag har haft min PB-500 blybatteriaktivator inkopplad konstant sedan Februari 2007.
    • De regelbunda höga strömpulserna håller den kemiska processen i blybatteriet aktiv och "ungdomlig" och kan omvandla bildad blysulfat till aktivt elektrodmaterial igen, ihop med daglig underhållsladdning från t.ex. solpaneler.
    • Vid låga urladdningsströmmar (mindre än 5% av Ah-talet), som är vanligt vid solelsystem för husvagn eller off-grid fritidshus, sker en ogynnsamm bildning av de kristaller som urladdningen ger upphov till. En blyaktivators höga urladdningspulser skapar då en gynnsam kristallbildning för de låga urladdningsströmmarna, vilket minskar batteriets åldrande.
    • Det nämns att en kontinuerligt inkopplad blybatteriaktivator kan förlänga batteriets livslängd med upp till 5ggr!
    • Läs även om Pulsladdning, där både "Puls charging" och "Puls conditioning" beskrivs. Något som väldigt bra samverkar med en batteriaktivators teknik.
      / 2013-10-28
  8. Strömpulsladdning förlänger batteriets livslängd: (Uppdaterad: 2019-10-09)
    Strömpulsladdning under absorptions- och float-laddfaserna förlänger batteriets livslängd signifikant samt gör dem aktivare och fräschare. Gör extra stor skillnad under långvarig underhållsladdning (float).
    Vid solelsystem fås det t.ex. via en PWM-regulator.
    Läs mer om Strömpulsladdning.
  9. Låg urladdningström ger ökad urladdningskapacitet:
    Batteriets kapacitet bestäms normalt för 20h urladdningstid (C20), t.ex. 75Ah vid 3,75A urladdningsström. Vid större urladdningsström fås en lägre tillgänglig urladdningskapacitet i (Ah), vilket är ganska känt.
    Vid lägre urladdningsström fås på motsvarande sätt högre urladdningskapacitet.
    • Ett fräscht 75Ah fritidsbatteri kan t.ex vid 0,5A urladdningsström få en urladdningskapacitet på ända upp till 125-135Ah, lite beroende på batteriets egenskaper.
    • Det är den s.k. Peukerts formel som beskriver detta fenomen (Engelsk teknisk djup artikel om Peukerts formel).
    • Det innebär att om man parallellkopplar två blybatterier så halveras strömmen som urladdar vart batteri och därmed kan man ur dessa få upp till 2,5ggr högre tillgänglig urladdnings kapacitet ihop, jämfört med ett blybatteri. Allt enligt egenskapen som Peukerts formel beskriver men lite beroende på vilken urladdningsström jag har i min 12V elanläggning. Är bra kunskap vid dimensionering av en solelanläggning!
    • Vid intermittent strömuttag från t.ex. ett 12V kompressorkylskåp, som kanske går 15min och pausar 30-45min, hämtar sig batteriet i strömpauserna och man kan i stort räkna på medelströmmen avseende inverkan av Peukerts formel. (2013-05-29)
    • Vid blybatteriets åldrande ökar Peukert´s constant, vilket medför att vid lägre strömmar vid förbrukning märker man mindre av batteriåldrandet och kan ihop med låg laddningsström få en mycket längre praktiskt upplevd livslängd för batterierna! Är gynnsamt vid rimligt dimensionerat solelsystem. (2013-05-29)
  10. Låg temperatur ger lägre tillgänglig urladdningskapacitet: Uppdaterat: 2021-05-08
    Batteriets kapacitet är beroende av dess temperatur och minskar snabbt vid lägre temperaturer (under 20°C) vid stora urladd­nings­strömmar (1C). Vid off-grid sol­cells­system är dock urladd­nings­strömmen i snitt väldigt låg, så inte fullt så kraftig effekt av kyla.
    • Det mesta tyder på att vid de långa urladd­nings­tider man har vid off-grid sol­cells­system så är det medel­ström­men man ur­laddar med som avgör hur kapa­citeten minskar i kyla. Urladdnings­tiderna är då normalt mellan 3-7 dygn som dåligt­väder­reserven är dimen­sionerad för. Vid kort­varig högre urladd­nings­ström återfås snart den minskade kapa­citeten då till mot­svarande urladd­nings­strömmen i snitt.
    • Vid låga urladdningsströmmar har låg temperatur inte ha lika stor inverkan på tillgänglig urladdningskapacitet! Är dock lite dåligt med fakta om detta.
    • Viktig(ast) är en anpassad laddspänning (-24mV/°C), så att blybatteriet blir fulladdat vid lägre temperatur!
    • Den minskade batterikapaciteten återfås igen när batteriet värms upp.
    • Temp vs Capacity lead carbon
      Temperatureffekt på tillgänglig kapacitet, blykol-batteri / lead carbon.
      Off-grid dimensionerat för 5 dygns dåligt­väder­reserv ger 0,008C i medel­urladdnings­ström, så lite över 0,05C kurvan i dia­grammet.
      Sannolikt är effekten snarlik för övriga bly­batteri­typer.
      Detta diagram visar ur­ladd­nings­kapa­citet­ens temp­era­tur­bero­ende. För off-grid sol­cells­system dimen­sion­erar man för en dåligt­väder­reserv på 3-7 dygn, och 5 dygns mot­svarar då en ur­ladd­nings­ström på 0,008C i snitt så lite över 0,05C kurvan!
      OBS! Över 25°C åldras batteriet snabbt, se info under avsnitt 5. ovan.
    • (Förmågan till stor startström för startbatterier kan dock påverkas betydligt mer av låg temperatur!)
  11. Batteriets laddningsgrad via vilospänning för vått öppet blybatteri:
    Laddningsgraden (SOC) kan lite grovt uppskattas via mätning av batteriets polspänning.
    Vanligen ska batteriet då först varit i vila ett dygn, men minst i 3h. Samt ytladdningen efter uppladdning ska vara urladdad (≈1% discharge).
    Det förekommer lite olika siffror om vilospänning vs laddningsgrad för de olika typerna av blybatterier samt inom dem, vilket gör detta lite osäkert.
    En del solladdregulatorer visar laddningsgraden s.k. "SOC" (State Of Charge) i procent genom lite mer avancerade algoritmer som både mäter batterispänning, förbrukningsström och temperatur och kanske förbrukningshistorik. En del solladdregulatorer har t.o.m. en adaptiv självlärande algoritm för batteriet.
    • Tabellen nedan tror jag på som en grov riktlinje för olika typer av blybatterier:
      (Tabellen gäller för polspänning i vila under urladdningsfasen - se dock diagrammet längre ned, under punkt 11, hur urladdningsförloppet ser ut.)
      Som bäst kan man utvärdera laddningsgraden, SOC, ur batterispänningen med en mätosäkerhet kring 25% när man bor i sin husvagn / off-grid stuga! Bäst överensstämmelse fås efter ett par dygns aktiv drift med omväxlande laddning urladdning och vid DOD >25%, allra bäst tidigt på morgonen innan solcellerna börjat ladda.
      SOC / DOD tabell blybatterier, 2020-03-05, uppdaterad 2021-09-14
      Polspänning i vila2. vs laddningsgrad (SOC) 12V blybatteri @25°C (≈Volt)
      Spänning inom ( ) = vid svag urladdning: I < 0,3A/100Ah
      Samt färgkodade generella urladdningsdjup (DOD) per blybatterityp.
      Tabellen gäller för renodlat off-grid solcellssystem med den längre tid för urladdning ≥5 dygns dåligt-väder-reserv (days of autonomy) normalt ger.
      Batterispänning 10,5V vid 0% SOC gäller normalt vid 20h urladdning, C20!
      SOC
      State of
      Charge
      Marinbatteri
      Fritidsbatteri
      Dual purpose
      Våta / Öppna
      Deep Cycle
      Våta / Öppna
      AGM
      Deep
      Cycle
      GEL
      Deep
      Cycle
      BlyKol AGM
      Deep
      Cycle
      LiFePO4
      Referens
      1.)
      DOD
      Depth of
      Discharge
      100% 12,70+
      (12,50)
      12,75+
      (12,55)
      12,90+
      (12,70)
      12,95+
      (12,75)
      12,80+
      (12,70)
      100% SOC 0%
      95% SOC
      90% 12,58
      (12,38)
      12,67
      (12,47)
      12,76
      (12,56)
      12,81
      (12,61)
      12,67
      (12,57)
      ? 10%
      80% 12,46
      (12,26)
      12,54
      (12,34)
      12,62
      (12,42)
      12,66
      (12,46)
      12,54
      (12,44)
      ? 20%
      70% 12,34
      (12,14)
      12,41
      (12,21)
      12,48
      (12,28)
      12,52
      (12,32)
      12,41
      (12,31)
      ? 30%
      60% 12,22
      (12,02)
      12,28
      (12,08)
      12,34
      (12,14)
      12,37
      (12,17)
      12,28
      (12,18)
      ? 40%
      50% 12,10
      (11,90)
      12,15
      (11,95)
      12,20
      (12,00)
      12,23
      (12,03)
      12,15
      (12,05)
      ? 50%
      40% 11,98
      (11,78)
      12,02
      (11,82)
      12,06
      (11,86)
      12,08
      (11,88)
      12,02
      (11,92)
      ? 60%
      30% 11,86
      (11,66)
      11,89
      (11,69)
      11,92
      (11,72)
      11,94
      (11,74)
      11,89
      (11,79)
      ? 70%
      20% 11,74
      (11,54)
      11,76
      (11,56)
      11,78
      (11,58)
      11,79
      (11,59)
      11,76
      (11,66)
      ? 80%
      10% 11,62
      (11,42)
      11,63
      (11,43)
      11,64
      (11,44)
      11,65
      (11,45)
      11,63
      (11,53)
      ? 90%
      0% 11,50
      (11,30)
      11,50
      (11,30)
      11,50
      (11,30)
      11,50
      (11,30)
      11,50
      (11,40)
      5% SOC 100%
      0% SOC
          Normal cyklisk drift för blybatterier.
          OK DOD lite mer sällan.
          DOD som ett off-grid system dimensioneras för (max dåligt väder reserv).
          Arbetsområde som ska undvikas då det åldrar blybatteriet fort.
           Dock bör man följa det batteritillverkaren skriver i sitt datablad för blybatteriet, där deras angivna DOD kan antas motsvara det    -kodade området i tabellen.
      BlyKol bör laddas fullt 100% SOC 1-2ggr/månad i drift, men klarar troligen drifts­perioder på 3-4 månader partiellt laddade (PSOC). PSOC-drift är deras styrka.
      Övriga blybatterityper bör laddas fullt 100% SOC minst 1ggr/vecka i aktiv drift, samt snarast efter varje lite större urladdning.
      Alla blybatterier ska vid standby hållas vid 100% SOC för bäst livslängd.
      1.) LiFePO4: Vid långvarig standby bör de hållas vid 50% SOC (40-60% SOC). Flera anger att cyklisk drift ska ske inom 10%-90% SOC, några inom 10%-80% SOC samt enstaka att 0%-100% SOC är OK, så jag använder 10%-90% SOC här.
      2.) Efter minst 24h vila helt passivt.
      OBS! Spänningarna kan skilja lite mellan olika fabrikat. Finns inga vetenskapliga SOC-spänningsnivåer, då de beror lite på den fysiska uppbyggnaden.
      Jag har utgått från ett brett tekniskt underlag, både från batteri­tillverkare och veten­skapliga papper, då jag tagit fram dessa siffror!
      BlyKol-batterier är ännu så nya att data­under­laget är begränsat.
    • Vid lätt strömuttag säger en källa att man ska minska tabellens vilospänning med 0,2V för att få en hyfsad uppfattning om batteriets laddningsgrad. För blykol-batterier (lead-carbon) verkar det vara 0,1V. Men blir mer osäkert belastad.
    • 2021-09-18
      Linjärt samband mellan SOC och obelastad polspänning blybatteri.
      Är det som brukar användas för tabeller enligt ovan.
      Men anges även lätt kurvformat ibland, se diagram nedan.
      SOC vs Open Circuit Voltage Pb
      SOC vs Open Circuit Voltage Pb, källa
    • 2013-12-25
      Vilospänningens temperaturberoende för underhållsfria blybatterier.
      Vilospänning vs temp blybatteri
      Källa, samt egna iaktagelser om lägsta nattspänning vid solcellsladdning.

      Vilospänning vs temp blybatteri
      Gäller vilospänning vid >24hr vila efter senaste laddning av batteriet.
    • Tyvärr verkar det som om en ständigt inkopplad blybatteriaktivator påverkar vilospänning vs laddningsgrad, då batteriet ju aldrig riktigt befinner sig i vila.
      (2013-12-25, verkar inte stämma. Jag baserade det på NASA BM1 SOC-visning, men egna uppföljningar av lägsta vilospänning nattetid under solcellsladdning motsäger det.)
    • Läs även mer i avsnittet 12. här nedan, om allt som gör en utvärdering av SOC via polspänningen extra svår och osäker i ett 12V elsystem under aktiv drift med dynamisk förbrukning och laddning av ström ur batterierna. (2013-05-29)
  12. Uppskatta tillgänglig kapacitet / laddningstillstånd med Ah-mätare "tankmätare":
    Blybatteriets tillgängliga kapacitet är beroende av väldigt många olika faktorer, vilket gör det svårt att få någon noggrann uppskattning av kvarvarande kapacitet eller laddningsgraden! Även vid avancerade Ah-mätare som inkluderar beräkningsmodeller typ Peukerts formel kan noggrannheten bli dålig över längre tid. En del Ah-mätare räknar dock bara negativa Ah och nollas / kalibreras därmed automatiskt var gång batteriet blir fulladdat!
    • Vid dynamisk ur- / uppladdning varierar förlusterna vid olika strömmar, påverka pauser i urladdningen, storlek på urladdningsström, temperatur, batteriålder, urladdningsdjup, upp- / urladdningsförlopp, återhämtning (vila), Peukert´s effekt, etc. - dvs väldigt många faktorer.
      Peukert´s effekt blir dessuton större hos åldrade blybatterier.
    • Ofta sägs att man måste ladda tillbaka ca 115% av förbrukad energimängd (Wh).
      LongWay Battery Manufacturing Co uppger ett återladdningsbehov av 107-110% av urladdade Ah för blybatterier. (Denna siffra är mycket svår att finna!) En annan källa jag hittat anger ett återladdningsbehov av 110-125% av urladdade Ah.
      "Lead acid batteries typically have coulombic efficiencies [Ah] of 85% and energy efficiencies [Wh] in the order of 70%", vilket innebär att man behöver ladda tillbaka ca 100% / 0,85 = 118% av förbrukade Ah, vilket grov är min erfarenhet också.

      Dessutom är laddningseffektiviteten högst under bulkfasen, sämre under absorptionsfasen och sämst under float, samt även beroende av laddningsströmmen med högre effektivitet vid lägre laddningsström! Vid laddström < ≈C/40 (<2A för 75Ah batteri) kan man nå 100% SOC vid enbart bulkladdning, se diagrammet nedan.
      Battery SOC diagram at charge
      Battery State of Charge (SOC) vs voltage at charge, (källa), (Inlagd: 2013-05-29)

      Så under kortare mättid där batteriet aldrig blir fulladdat, typ dagar till någon vecka, så kan en summering av upp- och urladdningsström (Ah) med hänsyn till 110-120% iladdningsbehov ge en hyfsad uppfattning hur man ligger till vid ett solelsystem. Men mätningen bör då nollas inför mätperioden, samt nollas automatiskt (stoppas) vid 0Ah urladdning dvs att "negativ urladdning" ej kan nås vid uppladdning. Varje gång batteriet blir fulladdat (= 100% SOC) sker en kalibrering av Ah-mätaren och man vet då helt säkert batteriets laddningsstatus (SOC) igen, om Ah-räknaren stoppas automatiskt när den når 0Ah.
      En ytterligare aspekt för noggrannheten för en Ah-mätare är inverkan av Peukert´s effekt, som påverkar både vid ur- och iladdning av batteriet. Är laddningsströmmen markant högre än förbrukningsströmmen, som det kan vara vid laddning från generator eller 230V-laddare, så stämmer inte den uppmätta mängden förbrukad ström mot mängden laddningsström pga skillnader i det elektrokemiska förloppet i batterierna för olika stor ström. Men vid ett rimligt dimensionerat solelsystem blir inte dessa strömskillnader så stora, utan Ah-räknaren fungerar hyfsat bra när man runt 1ggr per vecka eller oftare uppnår fulladdade batterier. (Uppdaterad: 2013-05-29)
      För en bra nollström-kaliberad Ah-mätare fungerar det rimligt bra under 2-3 veckors tid också mellan gångerna man når fulladdad batteriststatus och får 0Ah-kalibrering, är min erfarenhet av NASA BM1. Så önskan är ju en batterimonitor / Ah-räknare som noll-strömkaliberar sig själv regelbundet automatiskt under drift. (2013-12-25)
      FrittLiv: Så nollströmkaliberera man NASA BM1 batterimonitor.
    • Många annser att mätning av polspänning, via digital panelvoltmeter ansluten direkt till batteriets poler, i kombination att man lär sig att få en känsla för sin anläggning ger en lika bra eller bättre uppfattning av laddningsgraden i blybatterierna i längden, jämfört med en dyr Ah-mätare.
      2010-07-03
      Min erfarenhet i husvagn med el från solpanel är att det är mycket svårt att bilda sig en uppfattning av laddstatus via voltmeter, beroende på att laddning och förbrukning av ström till / från batteriet hela tiden varierar så mycket! Kanske stör även min ständigt inkopplade blybatteriaktivator också möjligheten att avgöra laddningsgraden via batterispänningen. Jag har provat i ett år men tycker metoden är dålig.
      En del förklaras nog av nedanstående figur. Det initiala droppet av batterispänningen i början av urladdningen är väldigt synligt för mitt husvagnsbatteri - brukar gå ned till 12,5V i den tidiga urladdningsfasen från fulladdat och sedan stiga igen till 12,7V.
      Typical Discharge Voltage Curve Of Healthy Cell Lead Acid Battery
      Typical Discharge Voltage Curve Of Healthy Cell Lead Acid Battery (referens)
      The first inital voltage drop at the beginning of a discharge is called "coup de fouet"
      Battery state of health estimation is done through coup de fouet as a new technology källa
      De första 15-20% av urladdning är omöjliga att avgöra via voltmeter och jag tycker inte det är förrän bortåt vid kanske 80% urladdning som batterispänning börjar ge en hyfsad info om laddstatus. Är lite väl sent, om man vill kunna planera och fördela kvarvarande kapacitet i batteriet över ett antal dygn i väder då solpanelen ger otillräckligt med ström!
      Är i sådant väder totalt omöjligt att själv uppskatta hur mycket ström man fått från solpanelen och hur man ligger till med laddstatusen i blybatteriet, enligt min erfarenhet!
      Diagrammet ovan förklarar också varför mätvärdena för batterikapacitet blir lite osäkra de först 15-20% av urladdning, när de presenteras som laddstatus (SOC) av en batterimonitor typ NASA BM-1. Men Ah-mätaren är säker och ger bra info då.
      2010-07-04
      Diagramet nedan belyser än mer hur svårt det är att själv utvärdera batteriets laddstatus ur batterispänningen, när batteriet används aktivt i husvagnen och laddas via solpanel.
      Battery Voltage vs State Of Charge (SOC) at charge / discharge, lead acid battery
      Battery Voltage vs State Of Charge (SOC) at charge / discharge, lead acid battery (referens)
      2011-02-16
      Det som inte framgår av diagrammet är att skiftningen mellan spänningskurvorna för urladdning / laddning respektive vilospänning inte sker spontant, utan är ett odefinierat utdraget tidsberoend förlopp! Tidsaspekten ger en påverkan på förloppet i upp till 24h!
      2011-01-16
      Batterispänningskurvan här ovan finns beskriven i en pdf, ihop med fler kurvor:
      Lead-Acid Battery State of Charge vs. Voltage graphs - (källa 2).
      En person som väldigt noggrant undersökt hur osäkert det är att utvärdera laddningsgraden (SOC, State of Charge) via spänningsmätning (Volt) med en digital voltmäter. Mätfelet för SOC blir runt 15-25% enligt dessa spänningsmätningarna:
      Measuring A Lead Acid Battery State of Charge
      En till källa som anger att osäkerheten är 25% i att utvärdera SOC ur batterispänningen.
      Hittade en taball över "Temperature Compensated Battery State-of-Charge (SOC)" (*.xls dokument)
      Min batterimonitor BM-1 verkar inte använda sig av sådan temperatur-kompenserad spänningstabell vid sin utvärdering av laddningsgraden (SOC) och visar därför en hel del extra fel vid vintercamping. Men Ah-mätar hos BM-1 fungerar hyfsat bra!
      Överhuvudtaget har visningen av laddningsgrad hos BM-1 dålig noggrannhet, med ofta för lågt visat värde! Men Ah-mätningen fungerar bra, så länge det inte är för varmt (typ markant över 20°C), då den driver lite och mest blir användbar inom en veckas tidsram.
      2011-02-16
      Ytterligare ett diagram med urladdningskurvor för blybatteri, vid olika strömmar:
      Discharge Curves Lead Acid Battery
      Discharge Curves Lead Acid Battery (referens)
    • Några andra referenser: / 2010-07-03, Uppdaterat: 2017-05-17
      - How to Prolong Lead-acid Batteries, från Battery University
      - The Alber Measurement Method of battery monitoring Explained "white paper"
      - Alber: Predicting Battery Performance Using Internal Cell Resistance "white paper"
      - Alber: Battery Monitoring
      - CAR AND DEEP CYCLE BATTERY FAQ & References 2013 - bra info + länkar!
    • Källor om varför behovet av batterimonitor / Ah-räknare finns: / 2013-12-26
      - Monitoring Battery Capacity, Why it is important to be so accurate in monitoring batteries.

    Ny 2020-04-08
    Ampere timme klassificering (Ah), blybatteri:
    "The Battery Council International (BCI) has established industry standards for rating batteries. Ampere Hour Rating (Ah): This is the number of amps that a battery can deliver for a 20-hour period. The test is also referred to as the 20-hour rate (C20)." (länk)

    Uppdaterat 2017-04-22
    Batterimonitor: Mätare för batterikapacitet / laddningsgrad / Ah:
    BMV-700 serie Batteriövervakare, Victron Energy.
    - BMV-700 serien datablad, Precisionsövervakning av batteri.
    - BMV-700 serien Manual, flerspråkig Svenska / Engelska.
    - BMV-702 insights, Victron Energy blogg.
    - Hjertmans - Victron BMV-700 batterimonitor, köpställe.
    - WaveInn - Victron Energy BMV 700S Battery Display, köpställe.
    - Sunwind - Batterimonitor BMV 700, köpställe.
    - 24volt.eu - Victron Batterimonitor BMV-700, köpställe.
    - CTV Service - Batterimonitor BMV 702, köpställe.
    - Sunwind - Batterimonitor BMV 702, köpställe.
    - Hjertmans - Victron BMV-702 batterimonitor, köpställe.
    Battery Bug, teknik som analysera batteriets kondition via korta höga strömpulser:
    - Praktiskt Båtägande - Ny smart batterimätare, artikel om Battery-Bug.
    - Whitepaper om LPR-mätprincipen som Battery-Bug använder sig av.
    Batterimonitor, A PIC based battery monitor, intressant självbygge av Ah-mätare.
    2009-10-14 - uppdaterat 2017-04-22
    NASA BM1 Battery Monitor 12v SM523, lite billigare Ah-mätare / batterimonitor, England.
    NASA BM1 Batterimonitor, Svensk återförsäljare 1 av Ah-timmätaren e-shop - bra pris.
    NASA BM1 Batterimonitor, Svensk återförsäljare 2 av Ah-timmätaren - hyfsat pris.
    NASA BM-1 Batterymonitor, engelsk manual, installation och användning.
    NASA BM-1 Batterymonitor, svensk manual, installation och användning.
    NASA BM-1 Batterymonitor, ledningsdragning vid 1 batteri, wiring diagram.
    NASA Batterymonitor BM-1, NASA Marine Ltd, info hos företaget NASA.
    NASA Batterymonitor BM-1 provkörd, foruminlägg på Sailguide.
    Nasa Compact Battery Monitor 12v BM1-C, lite billigare batterimonitor, England.
    NASA BM-1C Compact Battery Monitor hos Marinwebben, Svenskt köpställe.
    FrittLiv: Utvärdering av NASA BM1 Ah-timräknare med diagram som visar funktion.
    FrittLiv: Så nollströmkaliberera man NASA BM1 batterimonitor.
    2018-05-28
    Simarine: Pico battery monitor, övervakar batteri, ström, temperatur & tank.
    2021-10-17
    Expert Pro, Battery Monitors
    Expert Pro Battery Monitor
    2021-10-14
    Testing the Balmar SG200 Self-Learning Battery Monitor
    "While every feature we wanted to see, in a battery monitor, did not make it into the SG200, what we do have is a revolutionary new self-learning battery monitor that is flexible, remarkably accurate and incorporates a brand new SoH or State of Health calculation. SoH allows you to know where your bank stands in relation to the programmed or rated Ah capacity and has been previously non-existent in traditional Ah counters."
    Det enda som ställs in är batteriets nominella Ah-kapacitet, resten lär den sig själv!
    BALMAR SG200 Battery Monitor:
    Support for All Common Battery Chemistries & Voltages:
    • Including Lead Acid, LiFePO4 (Lithium), Standard AGM, TPPL AGM, Carbon Foam AGM, and GEL Batteries
    • Supports 12V-48V Battery Banks
    • Typically 97% Accurate for SoC% within 2 Cycles
    • Auto-Calibrating
    • Does not Lose Accuracy with Age
    • Expandable Architecture
    • Optional Smartphone/Bluetooth® Gateway
    BALMAR SG200 User manual
    "SoC is a percentage of the actual full-charge capacity of the battery, NOT the design capacity." From the SoH (State of Health) calculation. "SoH is the battery´s existing, or actual aged capacity compared to the initial design capacity.;" Dock är inte allt bra hos SG200 heller, som: "Time Remaining: Shows time remaining until battery is 50% (20% for LiFePO4) discharged when the battery is discharging." Blir helt fel för off-grid solcellssystem, är anpassat för generatorladdade AGM / GEL / LiFePO4 batterier i fritidsbåtar.
    BALMAR SG200 Battery Monitor - Frequently Asked Questions
    BALMAR SG200 Testimonials
    2019-06-26
    Jag skulle vilja ha en batterimonitor med GSM/3G/4G-anslutning som skickar data ett par gånger per dygn till en egen hemsida där jag kan följa husvagnens laddstatus och solpanelernas strömleverans hemifrån. Så man håller nere strömförbrukningen maximalt och bara startar upp GSM/3G/4G-anslutning den korta stunden just vid sändning av data. Då skulle man på sin webbsida kunna se diagram och tabeller över den senaste tidens laddstatus. Extra bra vid helgcamping vinterttid för att veta när batterierna åter är fulladdade för att kunna helgcampa nästa gång igen.
    Victron Energy Open source, har en del resurser för att ihop med Victrons produkter kunna bygga upp ett sådant system, med även länkar till externa resurser. Intressant!
    Själv har jag osäkra planer på att bygga en egen GSM/3G/4G-anslutningsbar batterimonitor kring ett Arduino-kort med shields. Ska då även vara nollpunkts-självkaliberande regelbundet för att hantera temperaturdrift i elektroniken. Skulle då även kunna mäta temperatur och relativ fuktighet inne för dataloggning.
    Kanske använda detta då: Signal K is a modern and open data format for marine use. Built on standard web technologies including JSON, WebSockets and HTTP, Signal K provides a method for sharing information independently of the underlying communications protocol (e.g. NMEA0183, NMEA2000, SeaTalk, I2C, 1-Wire, ZigBee, etc) in a way that is friendly to WiFi, cellphones, tablets, and the Internet.
    Exempelprojekt från Victron Open source: victronPi, graphical display of power data.

  13. Parallellkoppling av blybatterier:
    För att få en ökad kapacitet är det vanligt att man parallellkopplar flera blybatterier.
    Vid parallellkopplling blir batterisystemet självreglerande och inte så känsligt för olikheter i batterierna pga dynamiken i spänningsförloppet under urladdning / uppladdning.
    Riktlinjer för parallellkoppling:
    • Blybatteriena ska ha samma nominella spänning.
    • Blybatteriena ska vara av samma typ (fritids, vått öppet, AGM, GEL, VRLA, etc.).
    • Batterierna kan ha olika kapacitet (inom rimliga gränser).
    • Batterierna kan ha olika ålder (men syradensiteten bör vara ungfär lika vid fulladdat). Det minst åldrade batteriet får arbeta lite hårdare, men ändå mindre än om det varit ensamt. Ett nytt batteri skadas inte av detta men ett åldrat avlastas lite.
      Dock kan det bli känsligt vid snabbladdning, men fungerar bra vid laddning med 0,05C - 0,1C (5-10A/100Ah) och sannolikt vid ≤0,25C också. Det viktiga måste vara att man har en minst 3-stegs spänningsreglerad laddning: bulk / absorption / float.
    • Den kemiska och spänningsmässiga dynamiken i batteriernas urladdningsförlopp gör en parallellkopplling av blybatterier väldigt stabil. T.ex. ökar den inre resistansen och sjunker polspänningen med urladdningsgraden, vilket gör att det bäst laddade batteriet får ge mest ström, tills batterierna nått samma laddningsgrad (och omvänt vid laddning).
      Samma vid viss skillnad i åldrande mellan batterierna, då det mer åldrade får en något lägre urladdningsspänning och lite högre inre resistans, vilket gör att det minst åldrade batteriet får jobba lite mer / cyklas lite djupare (och därmed avlastar det åldrade lite) tills batterierna så småningom via naturligt normalt åldrande är på samma status, eller det mest åldrade behöver bytas ut. Detta är inte på något sätt skadligt eller fördärvar det nyaste batteriet i förtid. Fungerar bäst vid lämpliga max strömmar.
      Det är blybatteriernas spänningsdynamik vs SOC (se diagram) som gör att de samkör så stabilt robust bra med varandra parallellkopplade även med lite skillnad i intern resistans av åldrande eller olika kapacitet, så är en bra egenskap! Gör även att de inte behöver någon BMS för en balanserad säker robust parallellkopplad drift!
      Kort sammanfattat kan sägas vid olika ålder: Åldringen kompenseras automatiskt genom att både urladdning och laddning blir i proportion till blybatteriets skick!
      Så lite olika blybatteriålder, så länge inget är skadat eller kraftigt åldrat, försämrar normalt inte batterilivslängden totalt sett. Jag har över 10 års driftserfarenhet av det!
      2011-02-16, uppdaterad: 2020-05-30
    • Behövs normalt ingen avsäkring mellan batterierna pga hysteresen (skillnaden) i laddnings- / urladdningspänning. Om en cell kortsluter i ett batteri fås ändå ingen farlig strömrusning som kan lösa ut en säkring. Dock laddas övriga batterier ur och åldras / skadas, om det ej uppmärksammas.
      Dock vid större batteribanker med många 12V blybatterier parallellkopplade kan säkring för varje batteri vara vettigt, då annars den mesta laddströmmen kan koncentreras i ett batteri där en cell kortlutit och värma upp det farligt mycket och gasa det.
      Denna urladdning av övriga batterier vid en cellkortslutning är svårt att skydda sig mot med hjälp av säkring, då man normalt inte får den kraftiga strömrusningen som utlöser säkringen.
      2019-07-19
      Eftersom spänningsdynamiken i blybatterier är sådan att det skiljer 1,0 - 1,5V mellan urladdnings- och uppladdnings-spänning så blir det heller ingen strömrusning även om blybatterierna är lite olika laddade när de parallellkopplas. De kommer inte ens utjämna varandras laddstatus inom snar tid om de inte är inkopplade i aktiv drift efter parallellkopplingen.
      2011-02-16
      I diagrammet nedan ses att för inte alltför stora strömmar blir hysteresen (skillnaden) mellan laddnings- och urladdningsspänningen nära 2Volt, dvs motsvarande förlusten av cellspänningen för den kortslutna cellen, vilket förklarar det ovan sagda:
      Battery Voltage vs State Of Charge (SOC) at charge / discharge, lead acid battery
      Hysteresen i spänningen mellan laddning och urladdning av blybatteri. (referens)
    • Vid parallellkoppling ökar den sammanlagda kapaciteten med mer än summan av batteriernas nominella kapacitet pga av att urladdningsströmmen fördelas på fler batterier. Två lika batterier ger ofta upp mot 2,5ggr tillgänglig kapacitet mot ett!
      Gäller vid lite större urladdningsströmmar. Vid de låga urladdningsströmmar man har vid off-grid i snitt blir det inte så.
    • batteri Vid parallell­koppling av två bly­batterier fås en gynnsamm symmetri vid korskoppling av an­slutnings­ledningar, dvs last- / laddkablar ansluts till (+)-pol på ena batteriet och (-)-pol på det andra batteriet. Ger jämn laddfördelning mellan batterierna!
      SmartGauge´s artikel "How to correctly interconnect multiple batteries to form one larger bank." ger lite ytterligare mer fakta och mätvärden, samt visar på några fler olika kopplingar vid fler batterier.
    • 2014-06-18
      Har lite mer utförlig information om parallellkopppling av blybatterier, vilken jag kommer sammanställa och föra in här någon gång under sommaren, hoppas jag... blev inte så men hoppas fixa i framtiden...
    • 2019-06-26
      I min husvagn har jag två 80Ah blybatterier av samma öppna marina typ (Tudor / Exide 12V 80Ah TR350 Dual) men helt olika ålder (för andra gången). Nuvarande blybatterier är från: 2012-07-07 resp. 2015-05-21. De är fortfarande väldigt fräscha och välfungerande och har absolut inte skadats av att ha så olika ålder (denna gången heller)! De har ihop nästan nykapacitet, men får då strömpulsad laddning från solceller via PWM-regulator, numera ihop med min strömbuffrande RC-krets för förstärkt strömpulsande vid underhållsladdning samt absorptionsladdning.
      Samt de (underhålls)laddas varje dag via solpanelerna.
      Med olika ålder kan man utnyttja batterierna längre i sitt åldrande, då det bara är det/de äldsta batteriet som behöver bytas pga för mycket tappad kapacitet, så totalt har ändå batteribanken hyfsad kapacitet kvar då, eftersom inte alla batterierna är åldrade lika mycket. Samtidigt avlastast det mest åldrade blybatteriet lite av de minst åldrade, så man får längre livslängd totalt på batterierna.
      I April 2021 uppnådde mitt blybatteri från 2012 sin livslängd efter nästan 9 års drift! Var en cell som fick ett resistivt överslag så den laddade ur sig med ca 1A "cellkortslutning". Är en väldigt hög ålder för batteritypen, så bevisar att livslängden påverkas inte negativt av lite olika ålder vid parallellkoppling. Batteriet från 2015 är fortfarande fräscht och bra med grönt indikerande magiskt öga fulladdat, så inte det heller har fått förkortad livslängd då även 6 år är en väldigt bra livslängd för det!
      Hos dessa blybatterier märktes ännu ingen tydlig effekt av sulfatering trots åldern!
      I alla fall är det resultaten i mitt off-grid solcellssystem med strömpulsad laddning.
  14. Seriekoppling av blybatterier 2021-04-27
    Vid off-grid solcellssystem är det vanligt med både 12V, 24V och 48V systemspänning, och för 24V / 48V behöver man då seriekoppla 12V blybatterier. Högre systemspänning används vid behov av högre effektuttag för att hålla nere strömstyrkan då.
    I ett 12V batterisystem balanseras de enskilda battericellerna genom Equalization-laddning (mest effektivt) eller lite längre absorptionsladdning. Även långvarig float-laddning i standby-drift ger viss balansering. Men vid seriekopplade 12V blybatterier räcker inte det riktigt till och man behöver en aktiv batteribalansering typ via en Victron Batteribalanserare eller liknande för stabil långvarig drift. Annars är risken stor för att man får en skadlig obalans mellan de enskilda 12V blybatterierna vid långvarig drift.
    Fördelen med seriekoppling är att alla celler får exakt samma ström genom sig, oavsett skillnader i inre resistans eller vid kabelskor, och det är strömmen som laddar cellerna. Så dessa skillnader i resistans behöver inte kompenseras för vad jag kan se.
    Ordentligt balanserade bör en skillnad i kapacitet mellan cellerna mest märkas vid riktigt djup urladdning och det undviker man ju vanligen för blybatterier.
    Vid normala urladdningscykler blir det hela tiden samma strömmängd man laddar ur / i alla cellerna, även om cellerna i sig har lite olika total kapacitet.
    Så det batteribalanseraren behöver kompensera för i drift är en eventuell skillnad i Coulomb Efficiency och självurladdning mellan cellerna, och vad jag förstår bör dessa skillnader vara väldigt små mellan olika celler för friska blybatterier.
    För att säkert ha väldigt små skillnader i Coulomb Efficiency och självurladdning mellan de olika battericellerna kan man därför bara seriekoppla identisk typ av blybatteri, samma märke, samma modell, samma kapacitet samt samma ålder!

 
För den vettgirige: uppdaterat 2019-07-28
FrittLiv: Solelladdning av blybatterier i off-grid tillämpningar. - 2013-12-29
Tudor Batterikunskap, mycket bra info!
Tudor Broschyrer, här finns mycket kunskap att lära sig.
Tudor High Tech Carbon Boost, intressant teknik i start- och AGM-batterier.
3DX GALLER, hemligheten i varje Tudor-batteri, för bättre effektivitet.
Jag har 2x80Ah Tudor Dual Marin i husvagnen (men hade idag köpt AGM-batterier istället) samt har i bilen Tudor High Tech Carbon Boost startbatteri som verkligen gör skillnad.
Banners FAQ. (Om Banner fritdsbatteri / blybatteri.)
Batteriladdartest. Särtryck från Praktiskt Båtägande November 2008. - 2009-10-15
Charge regimes for valve-regulated lead-acid batteries. Pulserande batteriladdning - 2009-10-16
Blybatterier av typ "Lead-Zinc Carbon" och "Lead Carbon": - 2019-07-28
Är alternativ mellan AGM-blybatteri och LiFePO4, vad det gäller cyklingstålighet, djupurladdning, pris samt snabb laddning:
Lead-Zink Carbon 100Ah
Lead Carbon Batter-X (pdf) datablad
BatterX The carbon battery Hemsida för BatterX blybatteri med info.
Partial Charge Carbon Solar Battery PCC-230 med lite mer data kring blykol-batteriets funktion.
Victron 106Ah Lead-Carbon
Datasheet Lead Carbon battery (Victron, pdf)

Några exempel på fritidsbatterier: uppdaterat 2017-07-08
Tudor Husvagn/Fritid (Nautica Freeline Fritidsbatteri brukar användas till husvagn).
Nautica Freeline har fickseparatorer som gör batteriet tåligare mot vibrationer och skakningar. Därmed fås en stabilare och bättre livslängd för ett batteri som skumpar runt i en husvagn.
Troligen är Tudor Nautica Freeline ett av de vanligaste husvagnsbatterierna.

Exide Husvagn/Fritid, är samma som Tudor, fast bara under annat varumärke.

Banner Camping / Caravan ett Österikiskt kvalitetsbatteri med fickseparatorer.
Banner säljs bl.a. av Bauhaus.
Fickseparatorer är som en påse runt elektroderna och förhindrar risk för kortslutning eller hög självurladdning orsakat av nedfallet poröst elektrodmaterial, vilket annars ibland förkortar blybatteriets livslängden!

VARTA Fritid & Marin (VARTA LEISURE användas till husvagn). Säljs bl.a. hos båttillbehör.

OBS: Snabbfaktan ovan om blybatteri är en sammaställning av kunskap ur många olika källor samt från egna erfarenheter och kunskaper, men utger sig ej för att vara den enda absoluta sanningen.

 ↑ 
 

Strategi för mobil / off-grid 12/24/48V elförsörjning

Off-grid 230V solcellsbaserade växelriktare system med batterilager
Uppdaterad: 2021-06-28

För lite kraftfullare och / eller smidigare off-grid elsystem i stuga är det ganska vanligt att man installerar ett rent 230V elsystem utifrån en inverter / växelriktare. Oftas hoppar man då helt över en 12V installation, annat än möjligen för batterilagringen, även om 24V eller 48V systemspänning är vanligare då. Är även bra när man behöver lite längre ledningsdragning.
Finns färdigkopplade system, hybrid inverters / växelriktare, i en apparatlåda med laddregulator, växelriktare samt nät/generator inkoppling.
Viktig då är att se upp med egenförbrukningen för ett sådant system då den drar ström 24/7 när det är tillslaget, främst sinusinvertern då. Blir lätt att den står för en signifikant del av ens strömförbrukning och blir en begränsande eller fördyrande faktor!
Om hybridinvertern / hybridväxelriktaren har ett lågeffekts standby-läge, så gäller det att effektgränserna för till/från-slag ur standby är så låga att de blir praktiskt användbara, t.ex. att kunna slå på bara en 4-6W LED-lampa för att lämna standby och få 230V.
Vid 24V eller 48V batterispänning kan man använd DC-DC-omvandlare 24/12V eller 48/12V för ett parallellt 12V-elsystem.

Vanligt med standby-problem pga elektronik i apparater som kräver ständigt 230V:
Har fått feedback från de som testat mycket med standby-funktionen i sina off-grid system, att det är vanligt med problem. Som att kyl/frys med elektronisk termostat funkar ej då den behöver ha spänning hela tiden, ytterbelysning som tänds automatiskt vid mörkrets inbrott blir tända alltid, vissa LED-lampor går ej att tända, klockradion tappar inställningar, t.o.m. en handöverfräs som tydligen har någon mjukstart funktion som gör att den ej startar, etc.
Så är inte alls säkert man kan utnyttja en annars välfungerande standby-funktion!
Allt som har någon form av ständigt aktiv elektronik i sig störs ju ut när standby-läget stänger ned 230V ut från växelriktaren.
Lite synd för tanken är ju bra annars.
Jag skulle hellre se att växelriktaren hade som två växelriktare i sig, en liten strömsnål på kanske 150-200W ständigt aktiv i drift och en med fulla effekten som blixtsnabbt kunde starta upp när det behövdes och arbeta synkront med den mindre. Ska tydligen finnas sådana men jag har inte lyckats hitta någon.
Men när man nu kommit ned till en egenförbrukning på 7W för en 1600W ren sinus växelriktare så är man rätt nära ändå.

Exempel varför låg egenströmförbrukning är så viktigt hos växelriktare:
Om vi tar Steca Solarix PLI 2400-24 som exempel med sin 45W egenströmförbrukning tillslagen så förbrukar då enbart den 1080Wh/dygn. Är stor risk det är lika mycket som övriga strömförbrukningen man har i off-grid stugan och då bekostar man ju halva sitt off-grid solcellssystem enbart för att driva växelriktaren!!!
Som exempel då i Karlstad med solpaneler på ett 30° lutande tak mot söder skulle enbart Steca Solarix PLI 2400-24 växelriktaren kräva ett solcellssystem på ca 600Wp solpaneleffekt och 6st 110Ah 12V AGM blybatterier för drift Maj t.o.m. Aug! Bara för växelriktarens drift (!), så det blir ju en kännbar kostnad man får plussa på för den!
En dyrare strömsnålare växelriktare med lägre egenförbrukning kan därmed ändå vara billigare, då den kräver ett mindre solcellssystem för sin egna drift.
Beräknat / analyserat med FrittLiv´s "Kalkylator små Solelsystem II".

Jag tar här upp fyra olika systemexempel på hybrid växelriktare och dess olika data:

Steca Solarix PLI 2400-24


Ett hybridsystem med 2400VA (W) sinusinverter och 24V systemspänning batteri.
Enligt dess tekniska data är egenförbrukningen ON 45W och vid standby 14W, vilka båda är rätt höga. Laddregulatorn ensam dra <2W.
Max verkningsgrad för sinusinvertern är >91% och för laddregulatorn >98%. Manual (pdf)
Power saving mode (standby) aktiveras vid ansluten last <50W och då slås 230V av, samt lämnas vid en last >100W, vilket den känner av var 5:e sekund. Avkänningen för >100W verkar vara av typ resistansmätning, då en påslagen elektroniskt varvtalsreglerad vanlig dammsugare inte uppfattas som last >100W (den drar ingen ström förrän elektroniken får 230V)!
Lastnivåerna på 50/100W för standby är fasta, och så höga att de blir oanvändbara för de flesta vid 230V off-grid. Steca Solarix PLI har enligt mig för dålig standby-funktion samt på tok för hög egenströmförbrukning!


Victron Energy MultiPlus 24 | 2000


Ett hybridsystem med 2000VA (W) sinusinverter och 24V systemspänning batteri.
Enligt databladet är egenförbrukningen ON 11W och vid standby 4W, vilket är hyfsat bra siffror.
Max verkningsgrad för sinusinvertern är >94% och för laddregulatorn hittar jag inte.
Search mode (standby) aktiveras vid ansluten last <40W och då slås 230V av, samt lämnas vid en last >100W vid standard inställning, vilket den känner av var 3:e sekund (justerbar) genom att slå på 230V utspänning. Effektgränserna är justerbara inom visa gränser. För Victron Phoenix Inverter Smart 1600VA - 3000VA kallas standby / search mode för ECO mode i manualen och där kan gränsen för att inta standby-läge justeras ända ned till 0VA, samt ned till 10VA för när standby lämnas och uteffekten slås på. Se även manual (1,3W/9W).
Med 10VA från standby börjar det bli användbart, men t.ex. en ensam tillslagen 6W LED-lampa kan då inte väcka upp och få ström från standby.
Victron Energy har flera modeller av inverter/chargers.


STUDER XPC 2200-48 COMPACT (hos off-grid-europe, hos Awimex sverige)


Ett hybridsystem med 1600VA (W) sinusinverter och 48V systemspänning batteri, men utan servicepartners i Sverige. Finns även för 12V & 24V. Klarar 3ggr i startström.
Studer Compact XPC verkar väldigt bra ur dessa aspekter med låg egenströmförbrukning och användbar standby. Typ för XPC 2200-48:
Consumption OFF/Stand-by/ON: 1.2/1.3/7W
Stand-by adjustment: 1 to 25W
Så ska tydligen kunna väckas upp från standby av så lite som 1W inkopplad effekt.
Studer XPC 1400-12 drar OFF/Stand-by/ON 0.5/0.6/4W med 94% max verkningsgrad. Har en stand-by adjustment 1 to 25 W vilket jag tror är den lägst inkopplade effekten som kan väcka upp den från standby igen, vilket då är riktigt användbart. Samt klarar hela 3ggr nominell effekt i startström. Är den effektivaste växelriktare jag sett hittills i 1000W segmentet!
Studer compact-series XPS hybrid inverters - "The Compact is a high value Swiss product that brings together the essential functions of a robust and compact construction, meeting all requirements, and with an excellent price-features relationship."
Studer har även bra djupurladdningsskydd: Studer inverters: B.L.O (Battery Lifetime Optimizer), protects the battery from repeated deep discharges, thus significantly prolonging the useful life of the battery.
Studer compact-series XPS är de bästa jag sett hittils avseende användbar standby-drift och låg egen­ström­förbruk­ning för off-grid system (juni 2021)! manual, datablad
Är samma för deras renodlade växelriktare Studer AJ series inverters


Fangpusun XTM 2400-24

Ett hybridsystem med 2000VA (W) sinusinverter och 24V systemspänning batteri.
Vad jag ser har dock denna inte en solladdregulator integrerad.
Drar egenförbrukning standby 1,6W samt ON 9W, så också bra.
Load detection (stand-by): 2 to 25W, så verkar också användbart.
Har dock ingen aning om kvalitet m.m.
Sägs vara en Studer-XTM kopia, om legal med licens eller pirat vet jag så ifall inte.


Enklare off-grid 230V system med strömsnålt fokus

Om man tänkt sig ett enklare 230V system utan en komplett installation i stugan kan man få en strömsnål funktion med två växelriktare med olika effekt. En med låg effekt för laddning av verktygsbatterier, kamerabatterier, driva laptop, Dremel på låg effekt och liknande, samt en med högre effekt lämplig för den maxbelastning man önskar för typ dammsugare etc.
Jag har så i mitt lilla off-grid ställe med en VOLTCRAFT Växelriktare SW-100 12V 100W fläktlös ren sinus växelriktare, som bara drar 2,5W i egenförbrukning (0,2A). Laddar kamerabatterier, verktygsbatterier, strömsnål laptop, driver lödstation samt kan köra min Dremel med låg belastning. Ger 200W peak-effekt ut kortvarigt och 120W(<30min).
Sedan har jag en RIPEnergy inverter på 350W med hög peak-power när jag behöver lite mer, också strömsnål och med ren sinus. Kan koppla in via snabbkoppling, så har den hemma i permanentboendet när jag inte behöver den. Typ kunna köra Dremel med full effekt, etc.
Man ska även tänka på att kör man en låg effekt på typ 50W från en växelriktare på 2000W så arbetar den oftast med rätt dålig verkningsgrad då, så man slösar än mer med ström än det först kan verka. Tar jag ut 50W från min 100W växelriktare så arbetar den med hög verkningsgrad då, mycket effektivare och mer strömsnålt. Extra viktigt när man laddar batterier som kräver många timmars drift.


Vilket är det "bästa" växelriktare valet? 2021-06-28

En omöjlig fråga att svara på då det beror på så många faktorer och personliga preferenser!
Vad ska drivas (låg/hög effekt?, drifstider?, hög startström?, konstant påslagen tillgänglig 230V?, etc), budget, krav på strömsnål, tyst drift (ej konstant vinande kylfläkt), storlek batteribank, utrymme, budget, etc?

Ska man ha den aktivt påslagen (ON) långa tider så är egenström-förbrukningen en väldigt viktig faktor. Samt själv tycker jag en växelriktare idag bör ha ren sinus 230V, men vet det finns delade åsikter om det. Samt jag tillhör de som köper bra kvalitet för denna typ av prylar, då det oftast blir billigast i längden, fast jag inte har så stark ekonomi.
Men i princip är det omöjligt att rekommendera vad som är bäst köp för någon annan?!

En billig växelriktare har då ofta en högre egenström-förbrukning (och inte sällan en vinande kylfläkt), som då förbrukar en större del av den ström din solcellsanläggning producerar om den är inkopplad påslagen långa tider, dvs en större del av kostnaden för din solcellsanläggning går då åt bara till att driva växelriktarens egenström-förbrukning. Så en billig växelriktare kan på så sätt bli dyr för den förbrukar mer av den installerade solpaneleffekten och batterikapaciteten du betalt dyrt för bara för sin egen drift! Billiga växelriktare marknadsförs ibland även med sin kortvariga höga starteffekt och inte sin kontinuerliga uteffekt, vilket man får se upp med!
Ska du bara ha växelriktaren påslagen (ON) en kort stund precis när du använder någon 230V pryl så är det inte lika viktigt.

Studer AJ series verkar vara en av de växelriktar-fabrikat som har lägst egenström-förbrukning samt de har en användbar riktigt strömsnål standby-funktion, där effektgränsen för att gå i/ur standby kan sättas så låg att den blir praktisk användbar (Detection of the load: Adjustable: 1 - 20 W). Men standby-funktionen är inte användbar om man ska ha prylar inkopplad med elektronisk funktion som kräver ständig 230V, typ kylskåp med elektronisk termostat, utebelysning som tänds automatiskt, etc.
Studer växelriktare har även en hög startströmförmåga.
Dock verkar deras växelriktare vara avsedda för fast installation då de inte har ett inbyggt 230V stickproppsuttag. Studer AJ-serie växelriktare. Studer AJ 1000-12V 800VA växelriktare drar 10W egenförbrukning samt i standby 0,7W.
Studer har även ett intelligent djupurladdningsskydd för batterierna:
"Battery protection: The inverters offer a battery protection function that intelligently manages the low voltage disconnect level as a function of how the battery is being used. The so-called B.L.O (Battery Lifetime Optimizer) protects the battery from repeated deep discharges, thus significantly prolonging the useful life of the battery."

Annars ligger nog Victron hyfsat bra till också som en del tipsar om, även om jag uppfattar Studer något vassare. Victron Phoenix Inverters 1000VA 12V drar i egenförbrukning 8W och i ECO-mode standby 1W enligt datablad.
Men även RIPEnergy har väldigt fina växelriktare av hög kvalitet - jag har en RIPEnergy ren sinus 350W växelriktare som jag är väldigt nöjd med. RIPEnergy Jazz pro 1000W 12V ren sinus växelriktare drar i egenförbrukning 0,93A (11W) och i Power save mode 0,25A (3W)
Även Mastervolt Mass sine växelriktar-serien verkar strömsnål och effektiv, med ett speciellt "Low energy mode" där utspänningen sänks till 208V för <30W uteffekt och då sparar 10% i strömförbrukning. Men har även ett strömsnålt standby-läge. Mastervolt 1000VA 12V Mass sine drar Standby/Low energy/High power mode: 0,5W/4,5W/5W enligt datablad.



Här kommer fler förslag på strategi för mobil 12V elförsörjning lite senare...

 ↑ 
 
Liten husvagn = Stora upplevelser längs vägen!
Webpage: server time: 113 ms, (incl. log: 67.3 ms) ||